Videon är inte längre tillgänglig
Fast nja, någon rekordskörd vill inte lantbrukaren Magnus Lindahl prata om. Än.
– Det vet vi först när vi har skördat, säger han där han sitter i skördetröskan och matar in höstvetet.
Tillsammans med grannen Torsten Strålin håller han som bäst på att tröska de 400 hektaren som de har öster om flygfältet vid Norrköpings flygplats. När Folkbladet får åka med, handlar det om höstvete. Den 25 fot, eller 7,5 meter långa, haspeln matar in vetet som efter en gammaldags metod i modern tappning landar små vetekorn bakom ryggen på honom. När utrymmet är fullt, cirka tio kubik, trycker Magnus på en knapp och en lång arm sprutar ut allt på ett traktorflak.
Förfäderna kan vara glada att de inte visste hur en lantbrukare kunde ha det i framtiden.
– Å andra sidan vet vi inte hur de har det om 50 år? Då kanske de skrattar åt oss att vi satt här och åkte fram och tillbaka, säger Magnus.
Sedan 1988 har han brukat jorden här på föräldragården. De senaste med Torsten.
– Det är för att få ner maskinkostnaderna. Antingen samarbetar man med grannen, eller har större areal, säger han.
För dagen är det Torsten som kör iväg vetekornen till Lantmännen, medan Magnus tröskar. Det mesta av vetet blir till etanolvete.
– När etanolfabriken, som suger upp 500 000 ton per år, ligger så nära, så går det mesta dit, säger Magnus.
Sommarvädret ju inte varit det bästa, men särskilt orolig har Magnus inte varit.
– Man kan välja att vara nervös, eller inte. Vädret kan man ju ändå inte göra något åt, säger han och berättar att hellre lite blötare väder än för mycket sol.
– Då blir sådden lätt för stressad. Men det behöver vara torrt när man skördar, säger han.
Och det är det ju just nu. Den lilla datorn i skördetröskan indikerar på lite mer skörd än vanligt. Men något rekord, nej det vill Magnus inte prata om.
– Men vi kan säga att det blir väldigt bra i år!
Men är det alltid bra att det blir en stor skörd? Går inte priserna ner då?
– Det är klart att det kan gå ner lite. Men man blir ju alltid glad för en stor skörd, säger han.
Förutom höstvete odlar de även maltkorn, ärtor till foder, havre och fårsvingel. Vilken gröda de odlar, väljer de själva.
– Det handlar om både ekonomi och biologi att odla rätt. Dels priser, dels kan man inte odla samma sak år efter år för då kan det uppstå olika sjukdomar, förklarar Magnus.