Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Monica lämnar biljettluckan

NORRKÖPING
- Jag har trivts mycket bra och framförallt har det varit kul att träffa alla människor under årens lopp.
Det säger Monica Pettersson, 65, som nu går i pension, efter över 40 år inom biobranschen i Norrköping, som godis- och biljettförsäljare.

Här började det. För över 40 år sedan började Monica Pettersson jobba på Skandia, en biograf som är borta sedan länge, men som gett namn åt en av Filmstadens salonger.
FOTO: JANNE FORSBY

Här började det. För över 40 år sedan började Monica Pettersson jobba på Skandia, en biograf som är borta sedan länge, men som gett namn åt en av Filmstadens salonger. FOTO: JANNE FORSBY

Foto:

Norrköping2001-11-21 00:00
<B>? Har du hunnit se många av filmerna?</B>
- Inte nu längre, eftersom det är fullt upp hela kvällarna på Filmstaden. Men förr, när jag jobbade på en biograf med bara en film per kväll, kunde jag smita in i salongen och se de flesta av filmerna som visades.

<B>? Och vilken är den bästa film du sett?</B>
- Sound of music, utan tvekan. Den har allt och jag har sett den många gånger, både på bio och på TV, men den gör sig ju bäst på en stor bioduk, förstås.

<B>? Exakt när började du inom biografbranschen?</B>
- Det var 1959 på Skandia på Drottninggatan, som godisförsäljare och det höll jag på med i 10 år.
- Sedan övergick jag till biljettförsäljning 1969, i samband med att en äldre biljettkassörska slutade och det har jag fortsatt med sedan dess.
- 1986 flyttade jag över till City-biografen på Repslagaregatan innan Filmstaden öppnades 1988 och sedan dess har jag arbetat här.
- Visst har det kört ihop sig ibland, på senare år när datorn slutat fungera, men i de allra, allra flesta fall har det varit positiva kontakter med biobesökarna.
- Faktum är dock att jag ibland saknat det gamla pappersbiljettsystemet, för på den tiden kunde man själv öka försäljningstakten när det var långa köer. Det går inte idag när vi har datorn.

<B>? En biljett som väl stigit ganska kraftigt i pris genom åren?</B>
- Ja, när jag började 1959, minns jag att en biobiljett kostade två kronor, så det är lite skillnad mot dagens biljettpriser som kommer upp i 95 kronor för långfilmerna.

<B>? Hur har du upplevt ditt kvällsjobb under alla år?</B>
- Faktiskt mycket bra. När jag hade småbarn förr var jag hemma på dagarna och såg efter barnen och på kvällen när jag gick till jobbet kom min man hem.

<B>? Men du lär inte ha hunnit se så mycket på TV under åren?</B>
- Inte under de första åren, men när vi fick video spelade min man in alla bra program, som jag sedan kunde se i lugn och ro dagen efter.

<B>? Hur kommer du att klara kvällarna, nu när du snart ska tillbringa dem hemma hela tiden?</B>
- Det blir nog lite svårt i början, men jag får väl börja gå på bio som vanlig åskådare nu istället.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om