Boken är väldigt personligt skriven och tar upp hans egna erfarenheter av mobbning, från såväl barndomen, ungdomen, militärtjänsten och inte minst från åren inom polisen.
– Det här med mobbning är ju ett väldigt högaktuellt och omdiskuterat ämne idag, inte minst efter #metoo-rörelsen på sistone, så därför kände jag att jag ville berätta om mina egna erfarenheter inom detta område, säger Sune Johansson.
– Inte minst inom mina år hos polisen i Norrköping, där jag upplevde att kollegor förtryckte, trakasserade och frös ut både mig och kollegor till mig, vilket gav ärr som mer eller mindre sitter kvar i livet ut.
Har du enbart upplevt jobbiga år inom polisen?
– Nej, absolut inte. Under mina första 24 år jobbade jag i Boden, där jag inte minns att jag upplevde några orättvisor eller mobbning, utan har bara kvar härliga minnen därifrån.
– Likaså när jag sedan kom till Stockholm, upplevde jag att kamratskapet var 100-procentigt, utan några tecken på mobbning.
Men du har också upplevt mobbning?
– Ja, och det var tyvärr under mina 18 år i Norrköping, där det inte var samma, fina kamratanda alltid.
Har du några exempel?
– Ja, och det tar jag upp ett flertal i boken. Exempelvis när jag höll på att bli förbigången angående ett jobb på tekniska roteln. Polisledningen bestämde sig för att anställa en som saknade utbildning som brottsplatsundersökare, vilket jag hade.
– Men efter att en utredare, som var lite tuffare, ansåg att jag skulle ha tjänsten, lyssnade polisledningen på honom och jag fick jobbet. Men det här var ändå första signalen för mig, på att något inte stod rätt till och jag kände mig förolämpad. Sedan skulle orättvisor sedan avlösa varandra under årens lopp.
– Ett annat exempel var att en av mina kollegor ofta blev mobbad i fikarummet. Varje gång han ville berätta något, vände kollegorna honom ryggen och började prata med varandra istället.
Vad kan det här ha berott på tror du?
– Det var nog så att om man skulle vara polis här i Norrköping, åtminstone på 1980- och 90-talet, skulle man vara hård, högljudd och rent av se elak ut. Då blev man respekterad, till skillnad mot om man försökte vara en "snäll polis", som jag gjorde...
– Själv blev jag omplacerad till Gotland en period och den perioden blev lika positiv som i Boden och Stockholm, så jag har verkligen haft både bra och dåliga perioder under min poliskarriär.
Sune Johansson kommer också i boken in på mobbning i skolan, inom idrotten, nätmobbning och sexuella trakasserier och vad man ska och kan göra för att försöka få stopp på det här problemet.
– Jag har skickat ett exemplar av boken till Leif GW Persson, så får vi se om han tar upp boken om mobbning i sitt program Veckans brott i tv, tillägger Sune Johansson.