Ministerns paradis utanför Finspång
FINSPÅNG: De är lika envisa och engagerade, brinner för sina jobb och vurmar för sina hembygder.Det är därför de har förblivit särbo i 17 årCenterpartisterna Hugo Andersson från Finspång och infrastrukturminister Åsa Torstensson.
Infrastrukturministern Åsa Torstensson hemma hos sin särbo Hugo Andersson, Skäftesfall. "Jag är också uppvuxen på en gård men har lämnat hölassen bakom mig, säger Åsa Torstensson. Foto: Andreas Skogh
Foto:
- Det är nästan lika fint här som i Bohuslän, säger hon och skrattar.
Det här är en ständig diskussion och en evig träta - vilket ställe som är vackrast; Skäftesfall, på Hugos föräldragård eller Strömstad, där Åsa bor på sin föräldragård.
Hugo håller med om att havet och det karga bohuslänska landskapet har sin tjusning men vill absolut inte lämna lugnet och fridfullheten på gården i Skäftesfall. Det är på grund av att de haft svårt att släppa sin hembygd som de har förblivit särbo i 17 år.
Hugo undrar hur många timmar de har lagt på bilresor under alla dessa år.
- Tyst, det vill du inte veta, säger Åsa.
För det är bilen de använder när de åker mellan Finspång och Strömstad. Det skulle inte gå annars. Förbindelserna är alldeles för dåliga. Det är ju bland annat det här som Åsa Torstensson jobbar med och som hon vill förbättra som infrastrukturminister.
- Jag har verkligen tränat mig på Sveriges infrastruktur, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson och suckar glatt samtidigt som hon ojar sig över att det är två sjöar, Vänern och Vättern, ivägen mellan Hugo och henne, som gör det komplicerat att träffas varje helg.
<b>Svårt att förstå</b>
För omgivningen har det varit svårt att förstå att de klarat av att vara särbo i 17 år.
- Men våra karriärbilder har gjort att det inte gått att flytta ihop. Jag har min valkrets i Bohuslän, säger Åsa Torstensson.
Och Hugo Andersson har sin i Finspång. Just nu är han landstingspolitiker och ordförande för Ostkustfiskarna.
- Och så är vi lika envisa båda två, inflikar Hugo och säger att det fortfarande finns planer på att bli sambo. Problemet är bara att vi förmodligen inte skulle ses mer för det.
Båda har fulltecknade kalendrar så det är inte bara avståndet som gör det svårt att få till det på helgerna.
- Vi brukar se till att träffas under längre perioder. På sportlovet var vi till exempel i södra Italien.
<b>Lugnare nu</b>
Det har dock inte blivit glesare mellan träffarna sedan Åsa blev minister. I vissa avseenden är det till och med lugnare nu än innan ministerposten då hon var ledare för centerpartiets riksdagsgrupp.
- Nu har jag mer fokus på en sak. Innan var jag tvungen att ta mer ansvar för olika saker.
När de träffades var det ombytta roller. Då satt Hugo i riksdagen. Åsa jobbade som ombud för centerpartiet men var också skolkurator. Ett par år senare blev hon kommunstyrelsens ordförande i Strömstad. Hon kom till riksdagen 1998. Hon var den första som blev inkryssad i riksdagen på grund av personrösterna.
<b>Infrastruktur hjärtefråga</b>
Åsa Torstensson pratar engagerat och mycket. Det är svårt att få stopp på henne när hon börjat prata om sina hjärtefrågor som rör vägar och annan infrastruktur.
Men hur kommer det sig att en socionom blir så intresserad av infrastrukturfrågor?
- Jag bor 100 meter från E6:an, säger hon spontant innan hon kommer in på ett djupare resonemang om att allt som har med samhällsutveckling hänger ihop och att allt berör människorna i slutändan.
Det är så hon ser det.
Vad tycker då Sveriges infrastrukturminister om Finspångs kommunikationer?
- Till Norrköping är de bra. Sedan brukar jag föredra Hugos transporter, säger hon och skrattar.
Men det händer att hon tar bussen från Norrköping varpå hon hoppar av vid Risinge kyrka, om hon inte somnar och vaknar i Finspång.
Åsa Torstenssons visit hos Hugo blir kort den här gången. Hon kom på lördagskvällen och måste åka tillbaka till Stockholm på söndagskvällen för att förbereda några viktiga regeringsmöten.
- Hon är oerhört ambitiös vilket kan vara lite påfrestande ibland. För jobbets skull är det bra att hon alltid är väl påläst men för min del önskar jag att hon kunde koppla bort jobbet lite mer, säger Hugo Andersson och tittar kärleksfullt på sin särbo.
Medan ministern plöjer igenom pappershögar för att vara förberedd inför nästa dags möten kopplar Hugo ofta av med plöjning på traktorn.
- Jag har förmågan och behovet att stänga av jobbet när jag jobbar med mitt jordbruk. Nu är det vårbruket som behöver sitt.
<b>Första intervjun</b>
Innan Folkbladet lämnar Skäftesfall berättar Åsa Torstensson att den här intervjun var ovanlig för henne. Hon har aldrig tidigare pratat om sitt privatliv, offentligt.
- Det är första gången jag och Hugo tillsammans hamnar på bild i tidningen.
Deras förhållande är det inte heller många som känner till.
- Det är bara kungen som brukar skicka inbjudningar till oss, säger Hugo och skrattar.
Anledningen att han gick på kungens 60-årslunch förra året var att han inte behövde ha frack.
Hugo Andersson avskyr nämligen att bära frack varför Åsa Torstensson får gå på offentliga och formella tillställningar ensam. Han föredrar att vara hemma med Åsa och laga mat till henne.
- För jag släpper inte fram henne till spisen, hon ställer bara till oreda, säger Hugo med glimten i ögat.
- Det gäller att välja rätt man, svarar Åsa som därefter får en kram av Hugo.
Ålder: 49
Familj: Hugo Andersson, Finspång
Bil eller buss: Bil
Buss eller tåg: Tåg
Tåg eller flyg: Flyg (när jag ska till Stockholm från Strömstad måste jag först åka tolv mil till flygplasten i Trollhättan)
Bil: En Audi A4 (köpt i Finspång)
Favoritmat: Färska bohuslänska räkor med vitt vin
Ostlänken eller Bohusbanan: Kinkig fråga. Det går inte att jämföra.
Hur är Reinfeldt: En bra modern ledare som har en relation till alla i regeringen.
Vattenkraft eller kärnkraft: Vattenkraft är givet.