Mindre klotter - mer graffiti

Conny Johansson och André Saloranta jobbar som fritidsledare, men är båda gamla graffitimålare som nu anställts i projektet för att få bort klottret och skapa en mötesplats.

Nya former
Tanken är att de unga graffitimålarna ska få upp ögonen för den lagliga graffitin och de ställen där det är lagligt att måla på och att även hitta nya former för att visa sin konst.
Man har en lokal som är så gott som klar och hoppas kunna komma igång så snart som möjligt. Det finns många sommarlovslediga ungdomar som man gärna ser kommer till lokalen istället för att måla eller klottra varsomhelst.
Vad som riktigt ska hända i lokalen är inte bestämt.
- Det handlar om demokrati och att besluten inte ska komma ovanifrån utan det är ungdomarna själva som ska vara med och utforma verksamheten, säger Conny Johansson.

Bekräftelse
Han och André har som sagt själva varit graffitimålare, men nu har de uppnått den aktningsvärda åldern 28 år och för Andrés del har annat fått större betydelse.
- Jag har flickvän och jobbar och det tar mycket av min tid.
För Connys del handlar det mycket om att behovet att bli sedd och bekräftad inte finns på samma sätt.
Och det är lite av det de vill förmedla i sina roller inom graffitiprojektet.
- Förr var det mer spännande var man målade, nu hoppas jag att de som kommer till oss mer ska vara intresserade av vad de målar.
Kanske kan lokalen fungera som som en arena där ungdomarna får tillfälle att visa upp sina målningar och André drömmer om att kunna visa graffiti i tryckt form.

Socialt ansvar
Och ju fler som ser hur snyggt det kan bli ju fler låter nog bli att klottra på husfasader. Det hoppas i alla fall Hyresbostäder. Martin Callmeryd är samordnare från Hyresbostäder och han ser inte projektet i första hand som en ekonomisk fråga utan som ett sätt att förebygga sociala problem.
- För oss handlar det inte om så mycket pengar som går till klottersanering, det handlar om att se det i ett större perspektiv.
Att få måla graffiti kan vara ett sätt att handskas med sina aggressioner och har man då möjlighet att få göra det på ett ställe där det är lagligt har man både chansen att utveckla sin konstnärliga ådra och slippa bli kriminell.
- I Stockholm har man ju nolltolerans och inte en enda frivägg att måla på. Det innebär att de som blir påkomna faktiskt gör något brottsligt och är kriminella. Jag har egna barn som målat och jag är glad över att de har kunnat göra det utan att bli kriminella, det hade de inte kunnat om vi hade bott i Stockholm, säger Hasse Erikson från kultur och fritidskontoret.

Ett föredöme
Norrköpings kommun var tidigt ute med alternativa främjande åtgärder. Redan 1993 fick graffitimålarna tillträde till hundratals meter vägg i hamnen.
- Det var de själva som frågade om tillåtelse nere i hamnen vid kollagren och de fick okej, säger Hasse Erikson och tillägger att vi hade en väldig tur att ungdomarna var så driftiga.
Sedan dess har det målats flitigt i hamnen och dit kommer ungdomar från bland annat Stockholm för att få måla. Och det är det här man nu vill bygga vidare på.
- Ja, tanken är att bygga vidare på det som redan påbörjats, men vi kommer att göra det i lugn takt. Kanske kan vi så småningom hitta någon mer frivägg att måla på, säger Martin Callmeryd.

Etablerade
Många av de som började som graffitimålare i unga år har idag etablerat sig inom olika konstnärliga områden.
- Jag vet vem som gjort en viss reklam för jag kommer ihåg vad han hade för tag när han var yngre, säger Conny Johansson.
Och på en mur vid Garvaregatan sitter fortfarande graffitimålningen kvar som han gjorde 1998. Och ingen har klottrat eller på annat sätt förstört målningen.
- Det är ju så det funkar - ingen vill förstöra något snyggt.

Fotnot: Tag är en graffitimålares signatur.

Information till våra läsare

Mindre klotter - mer graffiti