I december fick Norrköping, som är en kommun som tagit emot många nyanlända, 110 miljoner kronor i extra stöd av staten, pengar som inte är öronmärkta.
20 miljoner kronor lades på budgeten för 2015, med 12 miljoner till utbildningsnämnden och åtta miljoner till socialnämnden.
Återstår 90 miljoner kronor att fördela under 2016. Sedan tidigare är det känt att 40 miljoner går till utbildningsnämnden och fem miljoner kronor till akuta bostäder.
På torsdagen presenterade den styrande Kvartetten hur resten av pengarna ska fördelas.
– Det vi vill med de här pengarna är att använda dem på ett sätt som underlättar för nyanlända att komma in i samhället så snabbt som möjligt, men samtidigt göra det på ett sätt så att vi också rättar till andra brister och ojämlikheter i Norrköping, säger Lars Stjernkvist (S).
Han talar om exceptionella utmaningar mot bakgrund av oron i världen och en allvarlig flyktingsituation.
– Hur det kommer att påverka beror i stor utsträckning på hur vi själva agerar. Om vi fattar rätt beslut kan det som just nu händer, trots bekymren och allvaret, ändå vara något som på sikt kommer att bidra till att stärka Norrköping, säger Lars Stjernkvist.
Även utan de extra pengarna har Kvartetten aviserat satsningar som finansieras av skattehöjningen i år och statliga medel från den rödgröna regeringen.
– Utgångspunkten för de förstärkningar som vi vill göra är att de ska vara bra för hela Norrköping, säger Lars Stjernkvist.
– De pengar som vi har fått på grund av det stora flyktingmottagandet kan vi använda över hela den kommunala verksamheten, för att stärka insatserna där behoven är allra störst.
Hälften av de 40 miljonerna till utbildningsnämnden ska fördelas till skolor som tagit emot fler elever än planerat, och hälften till skolor där eleverna behöver mer stöd för att klara godkända resultat, skolor som Borgsmo, Söderporten och Matteusskolan.
20 miljoner kronor till arbetsmarknadsnämnden och näringslivet ska användas till kreativa idéer för att fler ska få en snabbare kontakt med arbetslivet.
10 miljoner avsätts för att stärka föreningslivets möjlighet att delta i integrationsarbetet. Det finns pengar att söka för projekt som ska få in fler i föreningslivet, såväl nyanlända som de som bott längre i områden som Hageby, Klockaretorpet och Marielund. Politikerna talar om engagemang och ett underifrånperspektiv.