Han kommer till ett Norrköping där kommunen funderar över varför skolresultaten inte är bättre än de är.
Med en gedigen bakgrund inom universitetsvärlden ska Christopher Lagerqvist leda en forsknings- och utvecklingsenhet på utbildningskontoret, där man nu samlat en rad verksamhetsutvecklare som redan finns i kommunen.
– Det handlar om att ta ett helhetsgrepp på kvalitetsarbetet i skolan och forskningsförankra skolan, så det vi gör också har stöd i modern forskning, säger Christopher Lagerqvist.
Uppdraget omfattar såväl förskola, som grundskola och gymnasium - hela utbildningskedjan.
– Syftet är att stödja verksamheten på bästa möjliga sätt.
– Det finns en politisk övertygelse i Norrköping, vilket jag tycker är väldigt roligt, att dels analysera, var står vi i dag, dels att utifrån konstaterandet att Norrköpings skolor underpresterar resultatmässigt, nu göra någonting åt det. Att i det läget komma in i en kommun som har den typen av ”go”, att man faktiskt vill göra någonting åt det här - det är perfekt, säger Christopher Lagerqvist som talar om en framtidstro och framtidsentusiasm i Norrköping.
– Jag skulle gärna vilja se att om fyra till åtta år framåt ska Norrköping tillhöra de bästa presterande skolorna i Sverige. Den bästa fjärdedelen.
Den intressanta tjänsten lockade honom, liksom närheten till hemmet i Uppsala, och att ge tillbaka till utbildningsväsendet som gett honom en chans, från ”relativt enkla vardagliga förhållanden till forskningsfronten i Oxford”. När det nu uppenbart finns problem i svensk skola - ”i alla internationella jämförelser halkar Sverige efter” - tycker han att man som akademiker ska bidra till att vända den utvecklingen.
Christopher Lagerqvist kommer närmast från Göteborgs universitet, där han varit kanslichef för den samhällsvetenskapliga fakulteten. Han har disputerat i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och varit gästforskare i Oxford, där han studerat hur Europas länder har formats och hur lojalitet och förtroende i statsbärande institutioner har utvecklats sedan 1500-talet.
– Jag har också skrivit en bok som handlar om: Hur kan vi höja kvalitén i alla ämnen utan att det kostar mer pengar?
Lagerqvist har renodlat en modell som kommit fram genom ett unikt forsknings- och utbildningssamarbete mellan universiteten i Oxford och Uppsala. Det handlar om att i undervisningen göra mer av det som vi vet har stor betydelse för elevens lärande och samtidigt ta bort det som inte fungerar, säger han.
– Att läraren talar om vad som står i kursboken kan vi ta bort. I stället ställer läraren frågor till eleverna eller studenterna - och man vågar ställa svårare frågor.
Han talar om framgångsfaktorer som individuell återkoppling, feedback, eget arbete med en inspirerande och coachande lärare, och att premiera det analytiska förhållningssättet.
Uppsala har gått i fronten för att anställa 30 disputerade lektorer i alla ämnen i gymnasieskolan, som ska fungera som en länk mellan den högre utbildningen och grundskolan, via ämneskollegorna på gymnasiet, för att överlämningen mellan de olika stadierna ska bli så bra som möjligt. Lagerqvist beskriver det som att ”få fatt i utbildningens röda tråd”.
– Jag var ansvarig för den lektorsreform i Uppsala som så småningom blev en regeringsreform.
Ett numera ”lågintensivt” engagemang som fritidspolitiker för Moderaterna i Uppsala hade sin bakgrund i att han ville förändra skolan. Nu är det inte så mycket kvar av det politiska engagemanget - men däremot engagemanget för skolan, säger han.