Drar man ut tangentens riktning riskerar Socialdemokraterna utvecklas till ett parti som främst appellerar till marginaliserade grupper, ett fåtal radikala teoretiker och en allt bräckligare bas av kärnväljare. Efter två brutala valförluster och ett historiskt misstroende hos breda befolkningsgrupper är krisinsikten rimligen på plats. Men nästa steg måste vara att på allvar sätta ifråga invanda dogmer. Då måste partiet lyssna utåt snarare än inåt. Talande är dessvärre att ordförandens Canossavandring vänder sig till redan frälsta partimedlemmar och inte de väljare som avgör om socialdemokratin kan återvinna folkligt förtroende.
Internt tycks somliga anse att socialdemokratins uppdrag bör vara att omformulera mittenpositionen i svensk politik snarare än att förhålla sig till den. I mina öron låter en sådan flykt från verkligheten som ett recept för kronisk opposition. En annan synpunkt verkar vara att kontrasterna blir för små om partiet inte tydligare skiljer ut sig från huvudmotståndaren. Men om Moderaterna efter decennier av ökenvandring lyckas tala till breda strömningar i väljarkåren och till delar anpassa sig efter socialdemokratiska värderingar ska originalet självfallet inte förflytta sig bort från dessa. Utmaningen handlar istället om att återigen bli bättre än Moderaterna på att artikulera dem.
Svensk socialdemokrati har nått målet att frigöra människor som generellt är välutbildade, självständiga och vana att fatta egna beslut. Det kräver att partiet anpassas till denna verklighet. Alternativet är att fastna i den nedåtgående spiral där framtiden upplevs som hotfull och där aktivisterna efterhand inte längre är representativa för väljarna. Valforskningen bekräftar att partimedlemmar - särskilt de aktiva - tenderar inta mer extrema positioner på en vänster-höger skala än väljarna. När väljarna lämnar blir reaktionen från aktivisterna krav på ännu mer renlärighet. Utvecklingen innebär att väljare och potentiella medlemmar skräms bort samtidigt som partiet driver allt längre ifrån relevans och valbarhet.
Socialdemokraterna lockar idag framförallt de som röstar av gammal vana och de som genom en intellektuell process kommit att stötta partiet. Den första gruppen krymper stadigt och ingen av dem utgör en bas som är tillräcklig för att vinna val. Socialdemokraterna måste formulera en politik breda grupper upplever som attraktiv, ekonomiskt gynnsam och i takt med tiden. Utgångspunkten är rimligen förslag, illustrationer och företrädare som talar till en väljarmajoritet.
Visst behövs visioner i politiken men det grundläggande sanitetskravet för valbarhet stavas en ansvarsfull och trovärdig politik i de för väljarna avgörande frågorna. Det handlar om att återvinna förtroendet i jobbfrågan och kring den ekonomiska politiken i stort. Om förmågan att styra landet och representera Sverige i världen. Om att skapa framtidstro genom gradvis bättre levnadsvillkor för breda löntagargrupper.
