Lenas helvete i kampen mot myndigheterna
NORRKĂPING: Efter 17 Ă„r pĂ„ samma företag fick Lena Ă„r 2001 lust att pröva pĂ„ nĂ„got annat. För att fĂ„ en referens vĂ€nde hon sig dĂ„ till sin förman om saken.FrĂ„n den stunden hamnade hon i onĂ„d. Hon trakasserades, sĂ„ att hon till slut inte orkade lĂ€ngre. Ă
r 2004 blev hon sjukskriven.Det Àr det som sedan hÀnde, som Àr Àmnet för den hÀr artikeln. Eller, rÀttare sagt: Allt det som inte hÀnde.
FrÄn den hÀr inrÀttningen har Lena olustiga minnen. Till nÄgon hjÀlp har FörsÀkringskassan sannerligen inte varit för henne. Foto: Titti Olovsson
Foto: Fotograf saknas!
En psykolog hade dÄ slagit fast, att hon för att kunna komma vidare behövde fortsatt psykologkontakt. PÄ psykiatriska kliniken, dit hon remitterades, ansÄg man detta vara arbetsgivarens ansvar. Men det nekade arbetsgivaren henne. Utan hjÀlp gick det heller inte, utan Lena blev Äter sjukskriven.
Problemets kÀrna var, att arbetsgivaren ville bli av med henne. DÀrför hÀnde ingenting i rehabiliteringsvÀg. FörsÀkringskassan höll sig passiv. Psykologen, som Lena anlitade, fick hon betala ur egen ficka.
Ett möte med FörsÀkringskassan gick om intet, sedan en nÀra anhörig till Lena hastigt avlidit. NÀr hon sedan kallades till möte i december ville hon ha en viss stödperson med sig. Men nekades, eftersom kassan befarade att stödpersonen skulle dokumentera mötet och gÄ ut i media - uppger Lena.
Dystert besked
Hon hade dÄ vÀnt sig till Firis, och Michel Gmar, för att fÄ hjÀlp. Men inte förrÀn i mars 2006 kom ett avstÀmningsmöte med arbetsgivaren och FörsÀkringskassan till stÄnd.
Lena fick dÄ beskedet, att hennes sjukpenning skulle utredas pÄ nytt. Trots att inget gjorts för att hjÀlpa henne att klara nÄgot ÄtervÀndande till jobbet, och trots att det fanns förslag till rehabilitering frÄn den behandlande lÀkaren.
FörsÀkringslÀkaren (som inte trÀffar patienten, utan bara tittar i pappren) hÀvdade att Lena inte var sjuk. Hon och arbetsgivaren mÄste komma överens, det var hela saken.
- FörsÀkringslÀkaren grundade sin bedömning pÄ förvrÀngda fakta. Arbetsgivaren ville fÄ henne att sÀga upp sig. Och FörsÀkringskassan har hela tiden spelat med, hÀvdar Michel Gmar.
Efter bara tre dagar drogs nu sjukpenningen för Lena. Det enda som godtogs var att hon gick tillbaka till den arbetsplats, som hade gjort henne sjuk. Men det förmÄdde hon ju inte, sÄ lÀnge inte konflikten gentemot vissa chefer hade lösts.
Nytt möte
SÄ var lÀget. Men Lena vÀgrade göra företaget till viljes och sÀga upp sig. I stÀllet hankade hon sig, med makens hjÀlp, vidare utan sjukpenning.
I juni 2006 hölls ett nytt avstÀmningsmöte. Nu stÀllde försÀkringskassan villkoret att Lena, för att fÄ tillbaka sjukpenningen, mÄste gÄ med pÄ en rehabiliteringsplan dÀr hon skulle arbeta 25 procent.
Detta hade den behandlande lÀkaren i och för sig funnit rimligt - men bara under vissa förutsÀttningar. à tergÄngen skulle föregÄs av konfliktlösningssamtal och fortlöpande psykologkontakt, och utökningen av arbetstiden skulle ske varsamt.
Detta accepterades dock inte av företaget. TvÀrtom skulle Lena nu snabbt upp till bÄde 50 och 100 procent.
Ăn vĂ€rre var, att hon förvĂ€grades att Ă„tervĂ€nda till nattskiftet dĂ€r hon tidigare gĂ„tt, trots att lĂ€karen föreskrivit att hon mĂ„ste fĂ„ göra detta. I stĂ€llet sattes hon pĂ„ samma dagskift som just den arbetsledare hon var i starkast konflikt med. DĂ„ brast det pĂ„ kort tid, Lena blev sjuk pĂ„ nytt.
Drogs in igen
FörsÀkringskassan betraktade dÄ sjukpenningen som automatiskt förverkad. Lena blev sÄ illa dÀran att hon togs in pÄ psyket. Bedömningen dÀrifrÄn ledde sedan till att hon, i december 2006, fick tillbaka sjukpenningen.
Hon hade överklagat, men faktiskt sÄ Àndrade nu - redan innan lÀnsrÀtten hunnit ta stÀllning - FörsÀkringskassan sjÀlv sitt beslut. Lena fick ocksÄ sjukpenning retroaktivt, för de fem mÄnader hon varit utan. Kassan hade, klart och tydligt, gjort fel gentemot henne.
PÄ rehabiliteringsfronten hÀnde dock inget. Inte förrÀn i mars i Är dÄ vÄrdcentralen kallade arbetsgivaren, FörsÀkringskassan m fl till möte om, hur Lena skulle kunna komma tillbaka till jobbet nÄgon gÄng till sommaren.
FörsÀkringskassan infann sig inte, dÀr ansÄg man sig inte lÀngre ha med saken att göra. Med arbetsgivaren sÄ fullstÀndigt ovillig att vidta de ÄtgÀrder som ordinerats, hade kassan sedan lÀnge funnit det meningslöst att överta rehabiliteringsutredningen.
Man mÄr dÄligt
DÀrefter har Lena fÄtt samtal om stress- och Ängesthantering. Men ingen rehabilitering.
- Skriv nu ocksÄ om, hur dÄligt man mÄr av sÄdant hÀr! Jag har jobbat heltid sedan 1984, och hade dÄ aldrig problem med nÄgot.
- FörrÀn det hÀr började. Men dÄ blev det ett helvete, sÀger Lena.
Nu Àr hon sjukskriven fram till och med augusti. Under tiden arbetar Firis och hennes facklige representant vidare för hennes sak.
SÄ jobbar vi med nyheter LÀs mer hÀr!