Lavamängden avslöjar hur Promenadernas lindar mår
NORRKÖPINGStudier av lavfloran på träd i Norrköping visar tydligt, hur illa utsatta lindarna utmed Promenaderna är.Att det är kväveoxiderna - utsläpp från trafiken - som är boven i detta drama råder det ingen tvekan om.Som helhet mår annars träden inte sämre i Norrköping än på andra håll. Det är just längs Promenaderna, som det är illa ställt.
I första hand är det lindar som studerats. Lindar är vanliga både i stan och på landet, kan dessutom bli mycket gamla och passar därför bra som studieobjekt.
Lavar är intressanta, eftersom de är så känsliga för luftföroreringar. Ju fler lavar, desto bättre luft. Och omvänt: Ju färre lavar, desto värre.
Undersökningen visar att "det finns en tydlig negativ påverkan på lavfloran i de centrala delarna av Norrköping".
Sammanlagt har 55 lavarter räknats samman. Medelantalet arter, av lavar och alger, i centrala Norrköping är bara 5,2 per träd. I övriga tätorten är snittet 14,2 arter/träd och på landsbygden 15,5 arter.
<b>Medelkänslighet</b>
Studier av vad som kallas medelkänslighetsvärdet (ett mått på hur känslig för luftföroreningar ett träds lavflora är) visar att lavfloran på landsbygden bara är svagt påverkad. Vilket då i sin tur visar, att inga större utsläpp eller nedfall påverkar bakgrundsbelastningen.
Längs lindalléerna inte i stan är dock medelkänslighetsvärdet betydligt lägre. Och bara där - medan bara något stenkast bort lavfloran på träden är betydligt rikligare.
Jämfört med andra undersökta tätorter är medelkänslighetsvärdet för Norrköpings centrum mycket lågt, vilket då inte är bra. Faktum är att värdet "är karakteristiskt för ett organismsamhälle under utdöende". Ett par arter dominerar kraftigt och förekommer på nästan samtliga undersökta träd.
<b>Mellan lock och vägg</b>
Här rör det sig ju om långa trädrader, som med full avsikt planterats längs stora trafikleder. Allra mest påverkad är lavfloran, där flervåningshus också gränsar till gatan.
Om trädalléerna fungerar som ett slags "lock" för föroreningarna från trafiken lägger husen till ytterligare effekt som ett slags väggar. Följden blir dåligt luftombyte, med föroreningar som stannar kvar på platsen en längre tid.
Detta får ju konskvenser för dem som bor där. Åtgärder som föreslås i rapporten är att flytta delar av trafiken från boendemiljöer, se över ventilationsanläggningarna på de mest utsatta byggnaderna, se till att friskluftintag placeras så att den mest förorenade luften undviks.
<b>Väntas minska</b>
Tidigare var det framför allt svaveldioxid från oljeförbränning, som förorenade luften. De utsläppen har dock minskat kraftigt sedan 70-talet, nu har kväveoxider från vägtrafiken tagit över.
För dessa nåddes en kulmen mot slutet av 80-talet, varefter även de utsläppen minskat - och väntas fortsätta minska. Men det som varit, och är, det har alltså kraftigt påverkat lavfloran i Norrköpings innerstad.
Rapporten bekräftar väl i stort sett vad man redan har klart för sig.
Men med den omsorgsfulla dokumentationen, där också fotografier tagits, kan man göra precisa jämförelser i framtiden. Man kommer att kunna se exakt, vilken riktning utvecklingen tagit.
Så jobbar vi med nyheter