Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Lättnadens suck i Kvarsebo - men kampen går vidare

NORRKÖPING
I Kvarsebo står kyrkan, i enlighet med gammal god sed, mitt i byn. Men strax intill ligger den lilla skolan, som numera är bygdens själva nervcentrum.
Utan skolan tynar Kvarsebo bort, säger folket, som tagit strid för sin skola.
Alla drar de nu en lättnadens suck, i varje fall tills vidare. Och vårsolen lyser, sista snön smälter och småfåglarna kvittrar för fullt ut över idyllen.

Här tänker vi stanna kvar, och hör sen! Tillsammans med sin lärarinna Karin Bevemyr Elvebakk kommer de här Kvarsebobarnen att kämpa vidare för sin älskade skola. 
FOTO: LARS T. JACOBSON

Här tänker vi stanna kvar, och hör sen! Tillsammans med sin lärarinna Karin Bevemyr Elvebakk kommer de här Kvarsebobarnen att kämpa vidare för sin älskade skola. FOTO: LARS T. JACOBSON

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2003-03-18 00:00
Kvarseboskolan har två klasser, vi hälsar på hos den med elever från förskoleklassen, ettan och tvåan. I lördags var de här barnen inne i Norrköping och tjoade "Vi vill ha våran skola kvar" utanför socialdemokraternas årsmöte. Och redan dagen efter kom så beskedet, att även socialdemokraterna nu vill utreda frågan om skolorna i Kvarsebo och Simonstorp mer grundligt.
Denna vårliga måndag är det så skoldag igen. Vad som slår en i klassrummet är det lugn som här råder. När undertecknad kastar ut sina frågor räcker 15 elever genast upp handen. Men inte en endaste en svarar innan han/hon fått ordet, en disciplin som vi annars sällan eller aldrig stött på i dagens skola.

<b>Kämpar för skolan</b>
De här barnen är alltså mitt uppe i kampen för sin skola. För de tycker om den, de vill absolut inte gå på någon annan skola.
- Vi får bra mat här, förklarar lilla Frida. Vi får bra läxor. Vi har bra fröknar. Och bra rektor.
Med det är väl egentligen allting sagt. Men fortfarande viftar ett antal händer i luftrummet, och en efter en får de nu ordet.
- Vi har lätta matteböcker, som är roliga.
- Alla kan inte gå i stan.
- Vi har nästan ingen mobbing, vi är snälla mot varandra.
- Det är ingen som känner sig utanför här.
- Naturen är så fin. Vi går ut i skogen.
- På rasterna får vi inte kasta sten.
- Nej, och inte äppelskruttar heller. Det är bra.
Så låter det i dagens Kvarseboskola. Under många år höll skolan till i Klockaregården lite utanför samhället, det var först mot 1950-talets slut som den nutida skolan mitt i byn kom till.

<b>Ända sedan 1840-talet</b>
I Kvarsebo har det annars funnits skola ända sedan 1840-talet, årtiondet då folkskolestadgan infördes i Sverige. Och visst vore det lite besynnerligt, om denna skola -efter alla dessa år -skulle läggas ner just nu.
När dessutom barnantalet är i ökande, här i Kvarsebo är det nämligen lite speciella trender som råder. Man kan inte gå efter kommunstatistiken, som räknenissarna inne i Rådhuset verkar göra.
Nej, då säger det mer om skolans framtida möjligheter i Kvarsebo att här nu, hastigt och lustigt, finns fem hus lediga. Om bara skolan blir kvar kommer, ganska så säkert, några fler barnfamiljer att ta chansen och flytta hit ut till idyllen och lugnet. Och då blir det ju ännu mer underlag för skolan, hur än det sedan än må se ut på andra håll i Norrköpings kommun.
I dag har Kvarseboskolan 42 elever från förskoleklass upp till sexan, vartill kan fogas 16 barn i förskolan som hänger ihop med skolan. Karin Bevemyr Elveback, en av de 2,25 lärarna, bor för sin del i närbelägna Marmorbruket. Hon säger, att kontakterna med föräldrarna blir bra på en så här liten plats. Kyrkan har de också samarbete med, framför allt till helgerna.
Flertalet barn bor i samhället, de går eller cyklar till skolan. En del bor lite utanför, medan några är från andra sidan Sörmlandsgränsen.
Inger-Lisa Sjöström har sina 4-åriga tvillingar Jonas och Isak på förskolan. Hon säger att förskolan/skolan har en enorm betydelse för Kvarsebo:
- Den är ju själva motorn i samhället här.
Hon förstår inte, hur centralbyråkraterna inne i stan resonerar:
- Här ute är det ju ingen brist på barn. Och flera har ju sina arbeten här, ska de nu behöva köra sina barn till Krokek varje dag? Kommundelsnämnden värnade om skolorna, men hur är det nu? Tyvärr har vi aldrig fått till någon dialog med dem därinne i Norrköping.
De senaste veckorna har varit intensiva på Kvarseboskolan. Tidningar har gjort reportage, TV har varit där, politiker har varit på besök. Det har varit som en lektion i samhällskunskap. Men nu behövs lite lugn och ro också, säger rektor Nils Nilsson. Han vill själv inte ta aktiv ställning men säger sig förstå föräldrarna "till 110 procent".
Ibland talas det om fyra hörnpelare, som håller en bygd uppe. Dit hör då idrottsföreningen (och, som syn för sägen, sitter på skolans väggar anslag om årsmöte för Kvarsebo IK på Klintvallen, dit alla hälsas välkomna), och dit hör skolan, kyrkan samt butiken.
I Kvarsebo har man tre av hörnpelarna kvar, medan butiken - efter många års tynande - slog igen för något år sedan.

<b>Butik igen?</b>
Men, kanske, inte för alltid. En arbetsgrupp jobbar med att få till stånd en ny butik, med tillhörande bensinmack. Som då ska placeras strax utanför samhället, i korsningen där vägarna mot Norrköping, Nyköping och Kvarsbo möts.
Ett anslag ute på fältet är i dag det enda, som markerar detta tänkta butiksläge, och det återstår ju att se hur det går. Men just nu handlar det framför allt om att rädda den hörnpelare, som skolan sannerligen är.
För utan den, ingen affär. Och utan dessa båda är det snart förbi, i varje med Kvarsebo som ett levande samhälle året om.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om