Landstinget sparar på stöd till misshandlade kvinnor
Trots det utbredda våldet mot kvinnor vill landstinget slopa stödet till Frideborg - en verksamhet för kvinnor som drabbats av våld i hemmet.- Det är upprörande. Jag tror inte riktigt landstinget förstår vad det drar sig ur, säger Katarina Zetterström, socionom på Frideborg.
På Frideborg är besvikelsen stor över att landstinget drar sig ur Frideborgsverksamheten för kvinnor som utsatts för våld i hemmet. På bilden Ingrid Anund, Lars Jonsson och Katarina Zetterström på Frideborg. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
- Pengarna till oss borde vara en spott i havet i landstingets ekonomi. Vi är väldigt styvmoderligt behandlade sett till hur stort samhällsproblem det är, säger Ingrid Anund, på Frideborg i Norrköping.
I Frideborg delar kriminalvården, polis, landsting och flera kommuner på kostnader när det gäller arbetet med att förhindra våld mot kvinnor. Länsstyrelsen i Östergötland, riksdag och regering har betonat vikten av samverkan mellan olika myndigheter för att hjälpa dessa kvinnor.
I ett första skede får kvinnorna gå i individuella samtal, men därefter erbjuds gruppverksamhet. Om landstingets pengar nu försvinner och ingen annan part skjuter till mer medel måste den läggas ned.
Idag drivs varje termin tre grupper, med sex kvinnor i varje, där diskuterar de tillsammans med en gruppledare omkring mäns våld mot kvinnor och samtalen har bland annat en skuldavlastande funktion.
Kommer vidare
- Där förstår de att andra har upplevt samma sak och att de inte är ensamma. Verksamheten är en viktig pusselbit i att komma vidare och att ta makten över sitt eget liv, säger Katarina Zetterström.
- Ofta är dessa kvinnors nätverk söndertrasat. Egentligen finns behov att träffas under ännu längre tid och vi har ständigt kvinnor i kö, säger Katarina Zetterström.
En ny studie av psykologen Lotta Samselius visar att mer än var fjärde kvinna i Östergötland har utsatts för sexuella, fysiska eller psykiska övergrepp. Antalet polisanmälda brott mot kvinnor har ökat, men det kan ha en förklaring i att benägenheten att anmäla dem ökat.
I de fyra kommuner som driver Frideborg (Valdemarsvik, Söderköping, Norrköping och Finspång) anmäls mellan 200 och 250 fall av kvinnomisshandel varje år.
- Men vi vet att mörkertalet är stort. Många kvinnor vågar inte göra en anmälan och dessutom tillkommer de fall som rubriceras som olaga hot, säger Ingrid. Men ofta är det psykiska våldet värst, men de ärren går inte att fotografera.
I socialtjänstlagen står att kvinnor och barn som drabbas av våld i hemmet bör få stöd och hjälp.
- Våld mot kvinnor är ett dolt och skamfyllt problem, som verkar vara jobbigt att höra talas om, åtminstone att betala för. Det är också också en drabbad grupp som inte protesterar högljutt mot nedskärningar. En vanlig reaktion är snarare att de förminskar våldet de utsatts för, säger Katarina Zetterström.
Gränsar till ohälsa
Landstingspengarna har tagit ur psykiartins kassa och Ingrid Anund markerar att även om Frideborg vänder sig till "friska människor som reagerar på en onormal relation" gränsar det till ohälsa.
- De återfinns i primärvården, på akutmottagningar, kvinnokliniker och tandvården. De vi träffar uppvisar också i regel symptom på posttraumatisk stress, säger Ingrid Anund.
- Ofta söker de vård fysiska och psykiska symptom som depression, huvudvärk, ångest och sömnsvårigheter, säger Lars Jonsson, socionom på Frideborg. Men det bakomliggande problemet är att de utsätts för våld i en nära relation. Det får de inte hjälp för någon annanstans än hos oss.
Verksamheten är unik på så sätt att Frideborg även arbetar med barnen i familjerna och männen hjälps att komma till insikt om sitt aggressiva beteende. Arbetsmetoden på har stått modell för hela länet.
I landstingets besparingar fick vuxenpsykiatrin ett generellt sparbeting och Anna-Lena Sörensson, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden, hänvisar frågor om besparingen till Centrumcefsnivå. Folkbladet lyckades på tisdagseftermiddagen dock inte nå Psykiatricentrums chef Stellan Svensson.
Så jobbar vi med nyheter