Kvitto på den ekonomiska verkligheten
- Det här är ett kvitto på, hur den ekonomiska verkligheten är, säger statssekreterare Leif Zetterberg.Om det faktum att Ostlänken m m nu hamnat utanför den statliga tidsplaneringen. Men hur kommer det då att gå för det stora järnvägsprojektet?- Det kan idag ingen säga, svarar Zetterberg.
Folkbladet i går
Foto: Fotograf saknas!
Men om man nu ska försöka göra en realistisk bedömning av utsikterna för Ostlänken - hur ligger det då till?
Leif Zetterberg måste vara en av dem, som sitter allra bäst till för att kunna överblicka. Han är statssekreterare åt infrastrukturminister Åsa Torstensson, och därmed den högste tjänsteman som arbetar med väg- och järnvägsfrågor ur helhetsperspektivet.
Ligger utanför
Han noterar nu, att förslagen till reviderade planer som Vägverket och Banverket sänt ut på remiss visar på, vad som ligger innanför befintliga ekonomiska ramar - och vad som ligger utanför. Ostlänken ligger då, klart och tydligt, utanför.
- Det här är fakta att utgå ifrån, säger han.
Saknar betydelse
Enligt lokala företrädare, såsom Mattias Ottosson och Jan Owe-Larsson i gårdagens Folkbladet, var Banverkets besked om Ostlänken väntat och saknar egentlig betydelse.
Hela Ostlänken-frågan befinner sig nämligen på ett så att säga "specialspår", där man nu resonerar direkt med regeringen om en OPS-lösning (kombination av privat och offentlig finansiering).
Så vi frågar Leif Zetterberg om hur det är. Innebär Banverkets besked något bakslag för Ostlänken - eller ej?
- Banverket har gjort en bedömning av vad som är möjligt, med de kända ekonomiska förutsättningarna.
- Och, tillägger Zetterberg, tidigare planering av Ostlänken har kanske lovat mer än vad man haft ekonomi för...
Kostar vad?
Faktum är ju också, att ingen beräkning ännu gjorts av vad Ostlänken kan komma att kosta. Det har talats om 13,15, eller kanske 16 miljarder kr. Men detta är, egentligen, bara kvalificerade höftningar (utifrån "tumregeln" en miljard per mil.)
Förseningar
- Nej, såpass långt har planeringen ännu inte nått, konstaterar Zetterberg.
En allmän erfarenhet är, att de stora projekten vartefter visat sig bli dyrare än man först trodde. Detta uppges också vara en av förklaringarna till, att Banverket (och även Vägverket) nu tvingats pruta och prioritera så hårt.
Ett annat skäl är att man måste ta itu med stora, och kostsamma, problem i form av förseningar m m i de tre storstadsregionerna.
Därför räcker pengarna nu inte till.
Sy ihop lösning
Kan då OPS bli lösningen för Ostlänken? Zetterberg försäkrar, att man från departementets sida är väl medveten om vad regionen vill. ´
Men till slut handlar det ju om, ifall det går att sy ihop någon lösning. Även för OPS krävs ju att pengar måste fram, och då också på för staten acceptabla villkor.
Nu vidtar alltså en remissrunda, där östgötaregionen givetvis - för allt vad man är värd - kommer att argumentera för Ostlänken.
- Vi får se vad regionerna prioriterar, och vilka resurser som sedan kan mobiliseras till olika projekt, säger Zetterberg.
Är det så, att det hittills har handlat om önskelistor från regionernas sida?
- Nej, det tycker jag vore fel att säga. De allra flesta projekten är mycket viktiga. Men sedan blir ju frågan, vad som är ekonomiskt realistiskt.
- Om man kan mobilisera andra ekonomiska resurser, då ökar naturligtvis förutsättningarna för att göra mer. Här finns OPS-lösningar, rent kommersiella lösningar, olika avgiftssystem osv.
En del klarnat
Den 18 juni ska Banverket och Vägverket presentera sina slutrapporter. Då kommer, som Zetterberg uttrycker saken, "nästa besked" ifråga om Ostlänken m m.
- Då ska förhoppningsvis en del ha klarnat. Sedan vidtar den politiska processen, Det handlar då om, vilka ekonomiska resurser som kan mobiliseras till infrastrukturen.
- Det kommer att bli en intensiv infrastrukturhöst, säger Leif Zetterberg.
Så jobbar vi med nyheter