Det säger kuratorer som jobbar i Hageby, Klockaretorpet och Lindö som Folkbladet pratar med.
Under senare år har den psykiska ohälsan ökat i skolan och trycket på elevhälsan och kuratorerna har blivit större och tyngre. Den psykiska ohälsan hos de unga är lika stor på alla skolor men problematiken kan skilja sig åt. I vissa områden är det till exempel vanligt med trångboddhet och fattigdom medan det på andra ställen handlar om föräldrar som arbetar mycket och barnen har hög vistelsetid i skolan.
– Här är det inte ”Åh va härligt det ska bli med sommarlov” utan för många innebär loven ångest och oro, säger Emma Kihlman och Ingela Nordenberg på Söderporten.
De brukar hjälpa elever att söka pengar i fonder så att de får komma iväg och göra något kul på lovet.
– Många kuratorer arbetar mycket med elever och familjer som inte mår bra på grund av att de lever i konfliktfyllda relationer och separationer, säger Karin Fogelberg, kurator på Lindöskolorna.
De ser hur de psykosociala behoven ökar i skolan. Och trots att kuratorerna har blivit fler i kommunen de senaste åren så är det långt ifrån tillräckligt, enligt dem.
De är övertygade om att eleverna skulle prestera bättre i skolan om man jobbade ännu mer med den här biten.
– För att eleven ska kunna lära sig saker måste det runtomkring fungera. Det är a och o, menar de.
– När man har det oroligt i sin närhet, inte blir sedd, inte får stöd hemifrån är det svårt att koncentrera sig i skolan, säger Ingela Nordenberg.
Kuratorerna arbetar även med att kartlägga varför en elev inte har förmågan att lära, sitta stilla eller ta emot den hjälp som erbjuds innan man dömer ut hen för att vara lat eller ovillig.
Behöver eleven utredas eller få behandling för sitt mående så remitterar de vidare till bland annat BUP, Barnhälsan eller Psykiatripartner. I dagsläget är det tre månaders väntan för att få komma dit. Alldeles för lång tid, enligt kuratorerna.
– När det är så lång väntetid är det till oss elever, föräldrar och pedagoger vänder sig. Vi finns alltid där och har svårt att säga nej då vi ser behoven i skolan och möter eleverna varje dag.
Kuratorernas huvuduppdrag är egentligen att arbeta förebyggande och främjande och undanröja hinder för elevers lärande men det är svårt att få tid till det då det ofta är akuta saker som måste prioriteras.
– Idag handlar det mest om att släcka bränder, vi måste prioritera att jobba med det akuta, säger Janni Sandberg, på Borgsmoskolan.
Många tror att de sitter i samtal hela dagarna. Men detta är bara en liten del av kuratorsjobbet idag.
– Vi löser konflikter, handleder och stöttar lärarna, tar kontakt med föräldrar och försöker ta reda på varför eleverna inte lyckas i skolan, varför de mår dåligt och mycket mer, säger kuratorerna.
De arbetar med ångest och orosproblematik, utsatthet, frånvaro, relationer, konflikter och hemförhållanden.
– Sociala medier och konflikter som sker där är vanligt och något som vi arbetar mycket med.
När man pratar om hjältarna i skolan så är det lärarna som lyfts fram, tycker de. Det har blivit extra tydligt då pedagogerna är den enda gruppen inom utbildning som blir prioriterad varje år.
– Vi missunnar självklart inte lärarna men det finns fler hjältar i skolan, andra yrkesgrupper, så det är klart att det sticker lite i ögonen på oss. Vi driver tunga frågor i skolan och vi känner att vi vill bli uppskattade även när det kommer till lön.
Kuratorerna i Norrköping har inte varit en prioriterad grupp i lönerevisionen sedan 1990-talet. Det här kombinerat med den allt högre arbetsbelastningen gör att Norrköping har tappat många kompetenta kuratorer.
– Det räcker att börja jobba i Finspång eller Linköping så får du betydligt högre lön, säger de.
En högre lön och fler kollegor skulle inte bara gynna dem själva, menar de.
– Genom att stärka elevhälsan så skulle skolresultaten bli bättre, hävdar de.