Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kritik mot sänkta krav på nya civilingenjörer

NORRKÖPING
Kraven på kunskaper i matematik sänks för den som vill utbilda sig till civilingenjör.
Det beslutet klubbar Högskoleverket troligen igenom i oktober. Linköpings tekniska högskola riktar skarp kritik mot förslaget.
- Kvalitén på våra civilingenjörer kan sjunka för lågt, säger Mille Millnert, rektor.

Mille Millnert, rektor för Linköpings tekniska högskola, riktar hård kritik mot förslaget att sänka kraven på kunskaper i matematik för att börja civilingenjörsprogrammen. – Det är helt obegripligt. Studenternas kunskaper i matematik är dåliga redan i dag, säger han.

Mille Millnert, rektor för Linköpings tekniska högskola, riktar hård kritik mot förslaget att sänka kraven på kunskaper i matematik för att börja civilingenjörsprogrammen. – Det är helt obegripligt. Studenternas kunskaper i matematik är dåliga redan i dag, säger han.

Foto:

Norrköping2002-08-21 00:00
Enligt de särskilda behörighetskrav som gäller i dag måste en blivande civilingenjörsstudent ha läst kursen matematik E på gymnasieskolan. Men från och med nästa höst krävs den inte längre, då räcker det med att ha läst D-kursen i matematik. Åtminstone om Högskoleverkets förslag går igenom - och det tyder remissvaren på att det gör.
Tre lärosäten, däribland Linköpings tekniska högskola, är emot förslaget att sänka kunskapskraven för civilingenjörsutbildningen. Två lärosäten är positiva till förslaget. Tio har valt att inte svara och detta tolkar Högskoleverket som att de tillstyrker förslaget.
Mille Millnert anser att förslaget innebär en risk att civilingenjörers kunskapsnivå sjunker alltför lågt.
- Förslaget är helt obegripligt. Studenternas kunskaper i matematik är dåliga redan i dag, säger han.
- De har allt svårare att nå upp till våra krav. Vi stöttar dem så gott vi kan, men vi vill ogärna sänka nivån på undervisningen.

<b>"Positiv aeffekter"</b>
Janerik Lundquist, utbildningschef för civilingenjörsprogrammet vid Campus Norrköping, ser matematiken som ett fundament för studierna. Men han anser ändå att förslaget kan ge positiva effekter på flera punkter.
- Utbildningen måste starta på en lägre nivå, men jag hoppas att vi kan nå lika långt som tidigare. Vi måste göra om utbildningens upplägg och innehåll för att uppnå kvalitetsmålen. Men förändringsarbetet kan innebära ett positivt nytänkande. Det behöver inte vara fel, säger han.
Från och med hösten 2000 är kursen matematik E inte längre obligatorisk för elever på gymnasieskolans naturvetenskapliga program. Många elever har valt bort kursen och uppfyller inte civilingenjörsprogrammets rådande behörighetskrav. De tekniska högskolorna har därför fått problem att rekrytera nya studenter.
- Kan vi skapa en bredare rekryteringsbas kan vi få fler studenter och det är bra för samhället som behöver fler civilingenjörer, säger Janerik Lundquist.
Men det problemet löser man inte genom att sänka behörighetskraven till landets civilingenjörsutbildningar, anser Mille Millnert.
- Det är klart att man kanske kan tycka att det är svårt med matematik, men då får skolan ta itu med det. Det här är helt fel lösning på problemet.

<b>Förlorar konkurrenskraft</b>
Mille Millnert anser att Högskoleverkets förslag har negativa effekter för landet.
- Vi måste utbilda ingenjörer som har internationell klass och det kommer bli svårt. Jag efterlyser ett resonemang om hur Sverige ska behålla sin konkurrenskraft som industrination.
Bakgrunden till förslaget är att regeringen enligt propositionen "Den öppna högskolan" vill minska antalet så kallade standardbehörigheter till olika typer av utbildningar på universitet och högskolor. Högskoleverkets förslag innebär att antalet behörigheterna sänks från 42 till tio.
- Det säger sig självt att det kan vara problematisk, säger Alexandra Sjöstrand, utredare på Högskoleverket.
Men hon påpekar att högskoleförordningen kommer att ändras så att den enskilda högskolan kan ställa andra krav än standardbehörigheten. Denna möjlighet har tidigare enbart gällt för de utbildningar som inte leder till yrkesexamen.
Om en högskola anser att högre krav på matematik är nödvändigt för civilingenjörerna kan den ansöka om tillstånd för detta hos Högskoleverket.
Men trenden är snarare den motsatta: Att högskolor ansöker om lägre kunskapskrav.
- Man anser att studenterna tillgodogör sig utbildningen i alla fall. Framför allt finns en tendens att mindre högskolor som har färre sökande sänker kraven, säger Alexandra Sjöstrand.
Den 21 oktober fattar Högskoleverkets styrelse sitt beslut om förslaget.
<B>Fakta</B>
Efter kursen i matematik E ska eleven:
? Kunna förklara och motivera varför talsystemet utvidgas till komplexa tal.
? Kunna räkna med komplexa tal skrivna i olika former samt kunna lösa enkla polynomekvationer mes komplexa rötter även med hjälp av faktorsatsen.
? Kunna analysera, formulera och lösa problem som kräver bestämning av derivator och integraler samt beräkna volymer med hjälp av integraler.
? Kunna tolka, förklara och ställa upp differentialekvationer som modeller för verkliga situationer.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om