Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Kriminalvården -modell på export

Kriminalvården agerar inte bara på hemmaplan utan deltar dessutom i allra högsta grad i det svenska biståndsarbetet. Under onsdagen hade man besök av biståndsministern Gunilla Carlsson som är nöjd med myndighetens insatser. - Kriminalvården har snabbt svarat upp mot ett behov, menade hon.

Jacques Mwepu är projektledare för FN och EU-frågor i Kriminalvårdens utlandsgrupp. Agneta Johnsson ingår också i utlandsgruppen.

Jacques Mwepu är projektledare för FN och EU-frågor i Kriminalvårdens utlandsgrupp. Agneta Johnsson ingår också i utlandsgruppen.

Foto: Robert Svensson

NORRKÖPING2010-08-12 03:00
Mikael Mjörnberg
Kriminalvårdens utlandsstyrka etablerades 2005 och som en del i det svenska biståndsarbetet skickar man ut personal i världen. För tillfället finns 13 personer på utlandsuppdrag, främst i Kongo, Liberia och Haiti, men även i Kosovo.- Svensk kriminalvård är en exportvara, konstaterar Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén.Devisen är att om rättsväsendet inte fungerar går det inte att upprätthålla någon demokrati.- Vi behövs i mission lika mycket som polis och åklagare. Många säger att det är bra att få in kriminalvårdare från Sverige med en annan approach, folk som inte bara dikterar, framhåller Jacques Mwepu som är projektledare för FN och EU-frågor i Kriminalvårdens utlandsgrupp.Svår uppgift
Att komma till andra länder och annorlunda kulturer som kriminalvårdare är dock ingen helt lätt uppgift. Jacques Mwepu som själv flydde Kongo en gång i tiden och har arbetat som vårdare på svenska anstalter i flera omgångar vet.- Att jobba med fångar här hemma är en utmaning, men att göra det i ett annat land med en annan kultur och där människor är fångar på andra grunder är ännu tuffare, säger han.- Att ha ett fängelse är att ta hand om inlåsta människor och det kan innebära jättebekymmer, menar Lars Nylén.- Det kan dyka upp helt andra problem än i Sverige. Hur fixar man rent vatten? Hur tar man hand om kor? Vad gör man när en hiv-positiv kvinna föder barn? Mycket är annorlunda.Men man skickar inte bara kriminalvårdare på utlandstjänst. Resurser läggs även på utbildning, något som är viktigt för att upprätta en fungerande kriminalvård.Sprida kunskap
Många har kommit på besök till Sverige för att lära sig mer om den svenska modellen och i höst håller man bland annat i en internationell utbildning i Kenya som finansieras av svenska staten och som syftar till att utbilda fler från andra länder.- Det räcker inte att vi bara utbildar utan vi måste även sprida kunskapen så att andra kan utbilda själva, säger Jacques Mwepu.- Vi gör saker för kenyanerna inte för att hjälpa Kenya utan för att hjälpa Afrika, säger Gunilla Carlsson.Verksamheten finansieras av staten vars sammanlagda biståndsbudget ligger på 34 miljarder.- Vi kan bistå med kapacitet så mycket som regeringen vill. Vi ser att vi kan göra nytta, regeringen bestämmer var pengarna ska satsas och vi levererar, framhöll Lars Nylén.- Många kan bidra till att säkra fred och frihet och jobba för mänskliga rättigheter, uttryckte Gunilla Carlsson.Kompetens i länet
Biståndsministern passade på att berömma Kriminalvården för snabbt och kvalitativt handlande innan hon drog vidare till Linköping för att möta företagare och prata bistånd.- Det finns stor utvecklingskompetens i länet, konstaterade ministern.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping