NÀr Ryssland startade sin invasion av Ukraina hade eleverna pÄ Klingsborgsskolan sportlov. Men redan innan invasionen hade SO-lÀrarna à sa Svensson och Johan Lundblad börjat prata pÄ lektionerna om vad som skulle kunna hÀnda.
â Vi talade om riskerna med niorna och vi fick redan dĂ„ mĂ„nga frĂ„gor. Men nĂ€r Ryssland verkligen startade sitt krig mot Ukraina har mycket tid handlat om att svara pĂ„ frĂ„gor och diskutera. MĂ„nga av vĂ„ra elever har egen erfarenhet av krig eller har förĂ€ldrar eller slĂ€kt som har erfarenheten, sĂ€ger Johan Lundblad.
Enligt statistiken frÄn Skolverket för lÀrsÄret 2020 hade över 80 procent av eleverna pÄ Klingsborgsskolan utlÀndsk bakgrund. Enligt Statistiska centralbyrÄns (SCB) definition innebÀr det att eleverna Àr födda utomlands eller födda i Sverige med bÄda förÀldrarna födda utomlands.
â NĂ€r kriget kommer sĂ„ nĂ€ra Ă€r det mĂ„nga frĂ„gor om kriget ska komma hit. En del blir ledsna och undrar om man kan kĂ€nna sig sĂ€kra hĂ€r. Man har egna minnen om hur det var att fly frĂ„n krig, sĂ€ger Ă sa Svensson.
De bÄda lÀrarna berÀttar att mÄnga frÄgor som kommer upp Àr vÀldigt praktiska. Som exempelvis frÄgor om var nÀrmaste skyddsrum finns. Men ocksÄ vad eleverna sjÀlva kan göra. Eller vad Sverige gör? Man har diskuterat Nato-medlemskap.
â Bland niorna undrar mĂ„nga vad som gĂ€ller för vĂ€rnplikt eller plikt överhuvudtaget. KĂ€nslan Ă€r att mĂ„nga Ă€r beredda att hjĂ€lpa till för att försvara Sverige om det skulle bli aktuellt. Det mĂ€rks att det blir ett större allvar pĂ„ lektionerna numera, sĂ€ger Johan Lundblad.
Det som bÄda lÀrarna tycker Àr svÄrast att bemöta Àr allt som sÀgs och visas pÄ sociala medier. Det finns ocksÄ frÄgor som fÄr lÀrarna att sjÀlva fundera pÄ vad som Àr sant eller inte. Vad som Àr fakta.
â Jag försöker alltid att ta reda pĂ„ fakta. Om jag inte kan svara ber jag att fĂ„ Ă„terkomma. Vi stĂ€lls ofta inför frĂ„gor om kĂ€llkritik. Det diskuterar vi mycket. Det har blivit extra aktuellt nu nĂ€r det kommer sĂ„ mycket information som inte Ă€r kontrollerad, sĂ€ger Ă sa Svensson.
Ibland Àr frÄgorna och funderingarna ocksÄ sÄdana att de fÄr lÀrarna sjÀlva att stanna upp. à sa Svensson berÀttar om ett tillfÀlle.
â NĂ„gon visade mig bilden pĂ„ Alan Kurdi (den lilla pojken som flytt med sin familj frĂ„n kriget i Syrien och som lĂ„g död pĂ„ en strand efter att ha dött efter en farlig resa över Medelhavet) och frĂ„gade om vi glömt honom nu? Vad ska man sĂ€ga? SjĂ€lvklart har vi inte glömt det, sĂ€ger hon.
Hur mycket kan man sjÀlv visa av sin osÀkerhet och kanske rÀdsla?
â Det viktigaste Ă€r att vara Ă€rlig. Att man inte lindar in svaren. Man berĂ€ttar om det dagsaktuella lĂ€get. Jag tycker att vĂ„ra Ă€mnen har kanske blivit mycket Ă€nnu mer konkreta i dag. Det vi lĂ€ser i historia eller samhĂ€llskunskap kan eleverna mycket lĂ€ttare sĂ€tta in i ett sammanhang. Jag mĂ€rker att det Ă€r mycket mer tyst och koncentrerat pĂ„ lektionerna, sĂ€ger Johan Lundblad.
â Jag kan vara vĂ€ldigt spontan och visst visa att jag ocksĂ„ Ă€r osĂ€ker pĂ„ vad som ska hĂ€nda. Men det handlar om att vara förberedd. Jag tror att vi alla lĂ€rare lyssnar vĂ€ldigt mycket pĂ„ nyheterna nu och lĂ€ser det vi kan frĂ„n sĂ€kra kĂ€llor. Vi lĂ€ser och försöker skaffa kunskap. Det kommer nya frĂ„gor varje dag som vi kanske inte kan svara pĂ„, sĂ€ger Ă sa Svensson.