Kostnaden för hyrläkare ökar

Många landsting lägger allt mer pengar på inhyrd personal trots att de nyligen antog SKL:s mål att halvera kostnaderna till 2014. I Östergötland ökade kostnaderna för inhyrd personal med 40 procent förra året vilket är den största procentuella ökningen i landet, enligt Sveriges och kommuner och landsting, SKL.

Bokslutet för 2013 är inte klart än. Men från januari till november betalade landstinget i Östergötland ut 65,6 miljoner kronor, vilket är nästan 20 miljoner kronor mer än samma period 2012.

– Man ska dock komma ihåg att vi har legat lågt i Sverige när det gäller kostnaderna för hyrläkare, säger Vrinnevilistans Lasse Pettersson.

Att ökningen är så stor beror på den stora läkarbristen. Framförallt i primärvården har det varit svårt att rekrytera doktorer.

– Och vi måste ju fixa vård till östgötarna, skulle vi sätta stopp för hyrläkare så skulle vi inte klara verksamheten, fortsätter Pettersson.

Men är det inte politikernas ansvar att försöka anställa läkarna istället för att anlita dyra bemanningsföretag?

– Problemet är att de inte vill vara anställda. Många vill kunna vara lediga när de vill.

Enligt Lasse Pettersson skulle ett stopp medföra att läkarna blev sura och åkte någon annanstans, till exempel till Norge och Danmark, där villkoren är bättre och då skulle läkarbristen bli ännu värre. Han anser att hyrläkare är bra som tillfälliga lösningar.

– Men att ständigt jobba som hyrläkare, som vissa unga väljer att göra så fort de får sin legitimation, för att kunna vara ledig mycket och tjäna mycket pengar är inget bra för framtiden.

Trots att en hyrläkare kan tjäna runt 100 000 kronor i månaden så är det inte lönerna som är det största bekymret, enligt Pettersson.

– Landstingets största problem är att de inte står för utveckling, kontinuitet och verksamhetsförbättringar. De gör bara sitt jobb och går hem.

Lasse Petterssons recept för att minska de dyra hyrläkarna är att utbilda fler läkare så att det blir mer konkurrens om jobben.

– Dessutom måste vi ta hand om de utländska läkarna, både de som kommer hit från sina hemländer och de svenskar som utbildar sig utomlands.

Han tror att de 40 nya läkarutbildningsplatserna som regeringen lagt till Östergötland på sikt kommer att göra situationen i länet bättre även om de inte är skyldiga att jobba kvar här efter avslutad utbildning.

Att det blivit så här beror, enligt Pettersson, också på ändrade regler på arbetsmarknaden.

– När jag började som läkare på 70-talet så jobbade man så länge man behövde, ibland 70-80 timmar i veckan. Idag, med nya EU-regler, får du bara jobba max 48 timmar i veckan.

Lasse Pettersson, 67, rycker fortfarande själv in som röntgenläkare på Vrinnevisjukhuset, vid sidan av sitt uppdrag som politiker. Och det kommer han troligen att fortsätta med, även efter valet.

– Men inte som hyrläkare. Jag tycker att det är så trevligt med en arbetsplats, säger han.