Kommunen på rätt spår?
Så var den då antagen, kommunens budget för år 2006.Ett digert dokument, som förutom fördelning av miljoner också är fylld med goda målsättningar.Liksom även en del kalla fakta om tillståndet i Norrköping.
Då kunde skillnaden tyckas vara större gentemot vänsterpartiet - som länge höll fast vid 10 öres skattehöjning och 30 milj kr i förstärkning av driftsbudgeten. Men vänsterpartiet lät sig på sluttampen övertalas av ett betydligt lägre antal miljoner.
Som helhet omsluter driftsbudgeten 4,6 miljarder kr. Fördelningen har i stort sett gjorts med rent procentuella uppräkningar. De prioriterade barn- och ungdomsnämnden, vård- och omsorgsnämnden samt gymnasienämnden har fått vardera tre procent.
Blir lite mer
Det borde innebära något mer pengar, sedan pris- och löneökningar fått sitt. Men å andra sidan växer åtagandena på flera håll; det är mer som ska göras för pengarna.
Socialnämnden får två procents uppräkning, övriga nämnder bara en procent. Det blir effekten sedan de, än en gång, pålagts det enprocentiga s k riktade anpassningskravet. För dem blir det då i realiteten nedskärningar.
Kommunledningen hoppas kunna investera sig ur krisen. Investeringarna ligger på hög nivå, 327 milj kr för nästa år och lika högt för år 2007.
Det framhålls då också, att ett antal investeringar "ska betraktas som infrastrukturella och tillväxtbefrämjande" - Söder Tull, Kimstad station, spårväg till Ringdansen, Söderleden, Kardonbanan m m.
Här uttrycks nu ambitionen att på sikt nå fram till egenfinansiering av investeringarna, eftersom lånefinansiering ju normalt är dyrare. Början är dock blygsam, för år 2006 avsätts i driftsbudgeten 5 milj kr till kommande investeringar. Beloppet ska öka år från år, för att år 2009 uppgå till 65 milj kr.
Blir det bättre?
I det politiska budskap, som inleder budgethandlingen, slås optimistiska tongångar an. "Det går allt bättre för Norrköping", skriver kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson. Överallt satsas det, allt verkar peka åt rätt håll. Det enda vi ska akta oss för tycks vara att "luta oss tillbaka och sitta nöjda".
Men man behöver ju inte vara oppositionspolitiker för att fråga sig, hur detta går ihop med en arbetslöshet som är högst i Östergötland och mycket hög i riksmåttstock.
Går man över till faktadelen i budgeten framgår också, att antalet jobb i Norrköping under 2003 minskade med 1.500 jämfört med året före. 1.500 jobb bort, det är inte lite det. Därmed bröts också en trend, som varit positiv sedan 1997. Inte minst var det tillverkningsindustrin och IT-sektorn, som gick bakåt.
Enligt budgeten föregick Norrköpings kommun inte heller själv med något gott exempel, under det gångna året har tvärtom antalet kommunanställda sjunkit något.
Fler sjuka
Att det inte är riktigt välbeställt framgår även av bekanta fakta om sjukfrånvaron inom kommunen, som ökat kraftigt sedan slutet av 1990-talet. Något förvånande tycks man här inte alls ha klart för sig, vad detta kan bero på.
"Det finns för närvarande ingen entydig uppfattning om orsakerna till denna utveckling", heter det. Fast något längre ner på samma sida nämns att sjukfrånvaron medför "ett mer påfrestande arbetsklimat för de medarbetare som är friska, vilket i sin tur ökar risken för ohälsa".
Norrköpings befolkning har ju ökat på senare år, inte minst då med ungdomar från grannkommuner. Staden har fått en ungdomsprägel, som i sin tur lockar till sig fler. Viktigaste "motorn" därvidlag är Campus Norrköping.
Största enskilda befolkningsgruppen är dock de kring 58-59 år. Det är när folk i denna stora grupp så småningom kommer upp över de 80, som det kan börja knaka på allvar inom äldreomsorgen. Redan har antalet Norrköpingsbor över 80 år mer än fördubblats, och det då sedan början av 70-talet.
Många program
Kommunen håller sig med många planer och program, många högtflygande målsättningar. Enbart programmen upptar drygt 15 sidor i budgeten.
Så t ex betonas skolans viktiga roll, och att ge alla barn gedigna kunskaper betecknas som dess mest grundläggande uppgift. Som mål anges att "Norrköpings skolor ska ligga i topp när det gäller att se till att inga barn behöver lämna grundskolan utan godkända betyg i kärnämnena".
Någon däremot? - jaså inte det. Men hur är det, kan man ju i alla fall få fråga sig, med själva realismen i en sådan målsättning?
Detta mot bakgrund av det faktum, att höstbetygen i nian i själva verket försämrats väldeliga i Norrköpings grundskolor mellan 1999 och 2004. Målsättningen pekar åt ett håll, utvecklingen åt ett helt annat.
Och budgeten för år 2006 blir då en blandning av delvis högflygande planer å den ena sidan - och betydligt mer problemfyllda realiteter å den andra.
Så jobbar vi med nyheter