I höstas var situationen med ensamkommande barn till Norrköping kaotisk. Runt 20 barn anlände varje vecka, vilket betydde att ett boende i veckan var tvunget att vaskas fram. Ansträngt för alla inblandade, men på något sätt gick det att lösa. Sedan har det lugnat ned sig. Att det är vinter, men framför allt införandet av id-kontroller, menar socialdirektör Yvonne Thilander ligger bakom minskningen. Runt 90 procent av barnen kommer från Afghanistan och de drygt 400 platser som kommunen fått i uppdrag av länsstyrelsen att ta emot under året, är under kontroll.
– Vi har förberett oss för det här, så vi har platser, säger Yvonne Thilander.
Läs mer:Ansträngt för socialtjänsten.
Förra veckostarten möttes hon och kollegorna av att de paviljonger vid Thapperska skolan som skulle börja inredas, eldhärjats. Inflyttningen fick därmed förskjutas.
– Det är två moduler som är förstörda, så de ska förmodligen tas bort. Jag tror vi kommer in i paviljongerna den 15 februari, säger Yvonne Thilander.
Efter branden, och andra incidenter vid planerade boenden eller boenden för ensamkommande, har säkerheten höjts.
– En vakt åker runt på våra boenden, och även vid de som är under tillkommande finns vakter kontinuerligt. Dels för säkerheten, dels för att försäkringsbolaget kräver det, säger Yvonne Thilander.
Läs mer:Brand i paviljonger.
Just nu har kommunen sju egna boenden för ensamkommande. Dessutom finns sex upphandlade boende som drivs av fem olika aktörer. På KFUM Brevik bor ett antal barn, som kommunen och KFUM gemensamt ansvarar för. Och i Söderköping har Norrköpings kommun inhyst ett antal barn i ett boende.
– Men de kommer att flytta den första april och vi har en lösning för var de ska ta vägen. Vi vill ogärna ha boenden i andra kommuner. Men det var den lösning vi såg då.
Lösningar finns även när Brevik drar igång sin ordinarie sommarlovslägerverksamhet.
I varje boende bor mellan 9 och 15 ungdomar. Yvonne Thilander berättar att hon med fördel inte ser att barnen bor med fler än så.
– Runt 12 är bra. Helst färre, förstås. Att klumpa ihop många ungdomar är inte bra.
För att förhindra incidenter, likt de som inträffat på boenden runt om i landet med slagsmål och så långt som dödsfall, följer kommunen upp verksamheterna och kvalitetssäkrar så att entreprenörerna gör det som de ska.
– Vi följer upp avtal och gör uppföljningar, säger Yvonne Thilander.
Sedan i måndags jobbar Timo Pöllanen som verksamhetschef för ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Tjänsten är nyinrättad för att ta ett samlat grepp kring situationen. Just nu går han runt och samlar information om verksamheten.
– Min tanke är att vi ska jobba långsiktigt för att skapa en hållbar situation, säger han och nämner att det finns idéer om att skapa någon form av information för barnen om sociala koder och hur det fungerar i Sverige.
– Det kan ske i boendet, i skolor och på fritids.
I måndags kväll bjöd kommunen in föreningar och andra aktörer i civilsamhället, för att berätta om det föreningsstöd på tio miljoner kronor som regeringen avsatt i sin ändringsbudget. Kommunstyrelsen i Norrköping föreslår att kommunfullmäktige ska avsätta dessa för att stärka föreningslivets möjligheter att delta i, och bidra till, integration i den lokala flyktingsituationen.
– Vi tror att det är bra om civilsamhället och föreningar finns med för att främja integrationen, säger Yvonne Thilander.