Karin Pettersson, enhetschef för förskolorna Fridtunatäppan och Prisman i Norrköping, säger att förskolorna har fler fattiga barn i dag än när hon började arbeta inom barnomsorgen för tolv år sedan.
- Klyftorna har ökat enormt de senaste åren. De barn som har mycket har väldigt mycket och de som har lite har nästan ingenting. Så var det inte när jag började arbeta - visst fanns det barn som hade det sämre, men inte som i dag, säger hon.
Lånar ut kläder
Enligt Karin Pettersson påverkar barnfattigdomen pedagogernas arbete, och hon berättar att personalen varit tvungna att lägga om sitt arbetssätt.
- När barn inte har tillräckligt varma kläder på vintern försöker vi att låna ut kläder - eller så väljer vi att stanna inne. När de fyller år så frågar vi aldrig vad de har fått. Överhuvudtaget undviker vi att tala om materiella saker, berättar Karin Pettersson.
När barnen kommer tillbaka efter en helg frågar inte personalen vad de gjort - istället frågar de om det finns någon som vill berätta om något speciellt som hänt.
- Frågar vi vad de gjort blir skillnaderna smärtsamt tydliga - de mer välbärgade barnen berättar om helger fullspäckade med aktiviteter medan barnen som inte har det lika förspänt hamnar i skymundan - så det undviker vi, säger Karin Pettersson.
"Äta sig mätta"
I dag ska förskolan både vara ett komplement till hemmet och en skola - en inte helt enkel kombination när barnens förutsättningar ser så olika ut, enligt Karin Pettersson.
- Ibland kan det vara svårt att vara ute och ha "miljötänk" om barn inte kan delta för att det inte har tillräckligt varma kläder. En del barn har en egen dator och en touch- telefon medan andra barn erbjuds extra mellanmål för att de inte kan äta sig mätta hemma. Vi arbetar med de förutsättningar vi har, men ibland slår personalen knut på sig själva för att hitta lösningar till en mer jämlik vardag för barnen, säger Karin Pettersson.
I dag finns drygt 1 000 barnfamiljer som lever på försörjningsstöd i Norrköping - det är en ökning med 200 familjer sedan 2009.