Arbetet med att undersöka marken längs Ostlänkens sträckning har redan börjat men det är först om några år det kommer vara som allra intensivast.
Då kommer uppemot 200 arkeologer arbeta med vad som beskrivs som det största arkeologiprojektet i Sveriges historia.
– Det är i princip så många fältarkeologer som finns i hela Sverige idag. Eventuellt måste vi ta in utländsk kompetens för att täcka upp behovet, säger Magnus Djerfsten.
Under måndagen hölls ett stort möte i Norrköping där Trafikverket diskuterade projektet med berörda länsstyrelser, Riksantikvarieämbetet, Historiska museet, och olika arkeologiföretag som kan komma att involveras.
Magnus Djerfsten menar att projektet kommer leda till en hel del arbetstillfällen åt lokala entreprenörer. För att genomföra utgrävningarna behövs mycket annan infrastruktur, som byggbodar, grävmaskiner och dumprar.
– Det kommer bli mycket jobb kring det här. Det kommer inte bara behövas arkeologer utan även annat, till exempel grävmaskinister. Bara i Östergötland kommer vi kanske ha igång 50-60 grävmaskiner samtidigt bara för de arkeologiska undersökningarna.
Projektledaren Fredrik Molin, Arkeologerna, menar att utgrävningarna är en enorm möjlighet att ta fram ny kunskap.
– Det är 16 mil järnväg som går genom en av våra rikaste bygder och miljöer med lämningar från stenåldern upp i historisk tid. Det är klart att vi blir upprymda. Arbetstillfällen är en sak, men om inte vi kan förmedla ut den nya kunskap som vi tar fram då är det här arbetet meningslöst, så det ser vi som vår största uppgift och det är där den största möjligheten finns, säger han.
Kolmården är ett av de områden som beskrivs som extra intressant med tanke på de stenålderslämningar som upptäckts där.
– Tittar man på Kolmårdsbranten upp till länsgränsen så innehåller det lämningar från vår allra äldsta historia. De är 10 000 år gamla. Det är en unik möjlighet att få genomföra större undersökningar och ta fram kunskap om de här pionjärerna i det här landskapet, säger Molin.