<I>Skärblacka runt:</I> Släktforskarna får ett eget rum
SKÄRBLACKAFör den som vill söka sina rötter finns nu chansen. På Skärblacka bibliotek har ett särskilt rum för släktforskning öppnats.Joakim Gode lämnar rektorsposten på Kimstadskolan och återvänder till Rydsskolan i Linköping.Skärblackas vigaste kille.Hastigheten på Käslingevägen och Mariedalsvägen behöver inte sänkas anser gatu- och parkkontoret.
Anita Pettersson på biblioteket i Skärblacka bjuder in till släktforskarrummet. FOTO: TITTI OLOVSSON
Foto:
- Vi har varken haft utrymme eller läsapparater för de mikrokort där data från svenska arkiv ligger lagrade, säger Anita Pettersson, bibliotekarie i Skärblacka.
Men nu har biblioteket både ett nytt rum och visserligen ingen läsapparat, men väl tillgång till Genline på Internet.
- Genline arbetar med att datorisera de mikrofilmade svenska kyrkböckerna och överföra dem till nätet, säger Anita. Alla län är inte klara, men Östergötland tillhör dem som är färdiga.
<b>Bok över avlidna</b>
Samtidigt som Genline erbjöd biblioteket tillgång till materialet, blev ett rum i kommundelnämndens hus ledigt. Rummet, som ligger på nedervåningen, har tidigare använts av fältenheten i Skärblacka.
En dator har placerats i rummet och här finns en tidskrift och några böcker om släktforskning. Med tiden ska samlingen utökas, är planerna. Den så kallade Dödsboken kommer att finnas på cd-rom. Där finns uppgifter om alla som avlidit i Sverige mellan 1950 och 1999, sammanlagt 4,2 miljoner människor.
<b>Tilläggsanslag</b>
Den som vill använda rmmet ska boka tid på biblioteket. En förutsättning för att man ska få ut något av arbetet är att man gått en kurs i släktforskning. Det kan behövas, för dokumenten är inte helt lättlästa.
För att driva släktforskningsrummet vill biblioteket a ett tilläggsanslag på 12 800 kronor för resten av året. Kommundelskansliet tillstyrker och politikerna i kommundelsnämnden ska fatta beslut i morgon.
<b>Slutar som rektor</b>
Joakim Gode slutar som rektor vid Kimstadskolan. Han återvänder till Rdsskolan, där han arbeade tidigare. Han har bara arbetet sedan mars förra året på Kimstadskolan. Anledningen till att han slutar efter så pass kort tid är att hans förväntningar på arbetet inte har infriats.
- Jag sökte till Kimstadskolan för att jag ville arbeta i den organisationsform som finns i kommunen, den så kallade spårorganisationen.
I den ingår att arbeta i ledningsteam, istället för att varje rektor jobbar för sig. Joakim Gode betonar att han inte är kritisk mot sina rektorskollegor, utan anser att de samarbetat bra.
Det är i stället styrningen uppifrån som han anser brister.
<b>"Öppen"</b>
- En sådan här organisation gör sig inte själv. Det behövs tydligare mål och delmål, och en utbildning inom organisationen. Det saknar jag. Å andra sidan kan det också ha varit mina förväntningar som var felaktiga.
Joakim Gode har mycket positivt att säga om Kimstadskolan.
- Jag kommer att minnas den som en öppen och välkomnande skola. Engagerad personal, trevliga barn, engagerade föräldrar.
Den 18 september är Joakim Godes sista anställningsdag. Arbetet med att rekrytera hans efterträdare är i full gång.
<b>Hastighet</b>
Vånga Kyrkbys Samfällighetsförening vill ha sänkt hastighet från 50 till 30 på delar av Käslingevägen i Vånga.
Skärblacka vägförening vill detsamma på Mariehultsvägen, där man dessutom vill ha parkeringsförbud.
Bägge föreningarna åberopar dålig sikt och alltför höga hastigheter som skäl för sänkning. Gatu- och parkkontoret föreslår att politikerna ska avslå föreningarnas begäran.
<b>Vig</b>
Det verkar som om Sebastian Hassel som går i klass tre på Parkskolan i Skärblacka, har ben som är gjorda av gummi. Han kan nämligen böja dem på sätt som ser omöjligt ut. Lika kvickt trasslar han sig ur sin invecklade position - och benen ser precis vanliga ut igen.
Sebastian har ännu inte inlett sin karriär som akrobat - men har planer åt det hållet.
- Jag ska börja på cirkus, säger han.
Vi tror honom.
Så jobbar vi med nyheter