Invandrare söker kontakt
NORRKÖPINGMer samordning mellan de olika anordnarna efterlyses i en färsk utvärdering av utbildning/sysselsättning för vuxna invandrare i Norrköping.Där många av deltagarna säger sig önska mer kontakt med svenskar. För att kunna lära sig språket bättre.
Det rör sig då om Hemgården, Insamlingscentralen, KomJobb, Komvux, Kvinnoprojektet, Mariaprojektet och Marieborgs folkhögskola.
<b>Spridda synpunkter</b>
Vi ska här inskränka oss till spridda synpunkter från deltagare i projekten, som på olika sätt kan vara intressanta eller tänkvärda.
- Min lärare är jättesnäll, säger en deltagare. Jag har lärt mig jättemycket. Alla är snälla och trevliga.
Faktum är också, att de positiva omdömena är så många att författarna av rapporten rentav kastat in en liten brasklapp. Det kan nämligen inte anses helt säkert, att allt verkligen är så till den milda grad bra.
Förutom att det förstås kan vara just på det viset så kan det även inverka på svaren, att deltagarna ibland haft lite svårt att förstå intervjufrågorna. De kan också vara tacksamma över att alls ha något att göra. Och så kommer de ofta från kulturer, där man verkligen inte tar och kritiserar skolan som man går i.
- När jag jobbar känns det bra. Jag är nöjd. Det är samma sak när jag går till skolan eller när jag går till datakursen.
- Det är roligt att gå här och träffa andra folk, kompisar och lära sig. Det är tråkigt att sitta hemma och göra ingenting. Om man inte får betyg kan man inte börja någonstans.
<b>Lära sig svenska</b>
Att lära sig svenska, det är huvudsaken.
- Prata bra svenska och förstå, det är viktigt för mig.
- Det är bra för oss som har små barn att lära oss svenska.
- Nu börjar jag skriva och läsa svenska. Jag kan inte på annat språk. Bara på svenska.
Men det finns också synpunkter på hur man ska lära sig bäst. Även om undervisningen i och för sig kan vara bra räcker den ändå inte riktigt till. Man måste också träffa svenskar, prata mer med svenskar.
- Jag skulle behöva umgås med svenskar så att man kan klara sig bättre. Umgås med ungdomar, då är det lättare. De pratar inte direkt någon grammatik. Vill läsa med svenskar, en eller två dagar i veckan.
- Det är bättre att ha kontakt med svenskar. Vi läser i boken och när vi går ut förstår vi ingenting. Vill lära på annat sätt för att förstå bättre.
- Jag vill umgås med fler svenska ungdomar.
Det framskymtar att det inte alltid är så lätt att koncentrera sig på det svåra främmande språket:
<b>Ta på allvar</b>
- Om man har problem och tänker mycket, då är det svårt att studera och lära sig snabbt. Jag vet inte hur man ska lösa det.
En lärare säger några kloka ord om hur eleverna ska bemötas:
- De blir sedda och bekräftade. De är inte en elev utan en person. vi tar dem på allvar och lockar fram deras självständighet.
I några avslutande resonemang i utvärderingen pekas på den rundgång, som i dag i viss mån föreligger mellan verksamheterna.
<b>Brist på alternativ</b>
Den kan delvis förklaras med att alternativ sysselsättning ofta saknas för invandrarna, som deltar i de här åtgärderna. Det finns också den positiva sidan, att det ju går för sig att byta till annan verksamhet som kan passa en bättre. Men det handlar också, vilket då är mindre bra, om brist på samordning mellan verksamheterna.
I intervjuerna finns många vittnesbörd om, att man vill loss ur rundgången och ut i arbetslivet:
- Jag hoppas på att få jobb. Vill ha jobb efter utbildningen men då måste man kunna prata bra svenska. Människor vill hellre ha riktiga jobb. Men erbjuds bara praktikplatser, inga riktiga jobb.
<b>Sliter vidare</b>
Ett annat intryck man får från intervjuutsagorna är hur många som nu sliter vidare med både språket och annat, för att finna sig till rätta i det nya landet.
- Jag är lite gammal men jag kämpar på, jag vill lära mig mer, säger en.
Och en kvinna vittnar om, att slitet också ger resultat:
- Jag har blivit så stark kvinna. När jag kom var jag jättedålig kvinna. Dålig på svenska och dålig på självförtroende. Jag var rädd och kunde inte styra mitt liv som vanlig kvinna.
- Jag känner mig att jag blivit annorlunda, annan kvinna. Jag har lärt mig mycket saker härifrån, fina saker. De jobbar jättefint här, med alla kvinnor.
Så jobbar vi med nyheter