Det är nästan exakt åtta månader sedan beskedet kom: Whirpool i Norrköping flyttar hela sin verksamhet till Cassinetta i Italien. Samtliga 323 anställda får gå.
– Tyvärr är den produktion vi har i Norrköping inte längre konkurrenskraftig på marknaden och jag beklagar att vi måste vidta de här åtgärderna, sade Davide Castiglioni, vice president Industrial Operations, Whirlpool EMEA, då.
Under februari presenterade fackförbunden förslag på hur företaget skulle kunna räddas kvar i Norrköping. Utan framgång. I dag upphör produktionen. Det är den sista tillverkningsfabriken som läggs ner i kommunen. Ett slut på en över 100 år gammal industrihistoria, där textilindustrin var först ut att upphöra, följt av flera nedläggningar, inte minst Ericssonfabrikerna under 1990-talet, som drabbade tusentals anställda.
Sista veckan har stämningen varit dov.
– Folk vill nog bara härifrån nu. Det finns ingen arbetsglädje kvar, man bara gör det man ska. Men det är moralen här: man kör ända fram, även om det är ett skitläge, säger Anna Lindqvist, klubbordförande IF Metall på Whirpool.
HR-chef Jimmy Hayashi instämmer:
– Vår personal har jobbat jättebra, verkligen ställt upp. Sista veckan känner man verkligen vemodet i luften. Alla jobbar på, de är värda all respekt. Även våra kollegor i Italien är imponerade över deras insats, säger han.
Viss utrustning i fabriken har redan lämnat Norrköping och kommit fram till Italien, där produktionen redan kommit igång. I och med sammanslagningen av fabrikerna kommer fabriken i Cassinetta att få en produktionsvolym på 2,3 miljoner enheter om året. Att jämföra med Norrköpings dryga halv miljon. Där är orsaken, menar vd:n Raphael Delrue.
– Anledningen att man valt att lägga ner fabriken här är att det är en av de mindre. Det råder en ekonomisk kris i hela Europa och alla företag måste rationalisera produktionen, säger han och förklarar att man genom att slå samman flera fabriker minskar på fasta kostnader.
Att det ryktas om att man valde Norrköpingsfabriken för att det är ”billigare att säga upp människor i Sverige”, avvisar han å det bestämdaste.
– Det är inte sant. Eller, det stämmer att det är kostar mer i Italien, men vårt företag behandlar alla anställda med respekt och betalar mer, så det är inte billigare, säger han.
Jimmy Hayashi instämmer:
– Avgångsvederlaget ligger på mellan 7,5 och 24 månadslöner. Det beror på hur länge man varit anställd. Dessutom har vi en utbildningspott på 4,5 miljoner kronor som de anställda kan söka bidrag ur för att komplettera sin utbildning, säger han.
Anna Lindqvist tycker att avtalet är bra, men:
– Som klubbordförande är man aldrig nöjd... Men personalen verkar till största delen vara nöjd, det är det viktigaste, säger hon.