Många fruktträd växer även fritt i naturen. Här vid parkeringen i Vrinneviskogen finns till exempel ett äppelträd.
I februari meddelade en hjälporganisation att människor i Gaza var så pass desperata efter mat att de åt gräs för att försöka stilla hungern. I Ukraina har invånare under kriget på många håll inte haft tillgång till varken mat eller vatten.
I dessa tider har fler börjat reflektera kring hur vi i Sverige kan klara oss om ett krig eller en kris skulle drabba. Kunskapen om bär, växter och annat vi kan överleva på i naturen har fallit i glömska med generationerna – men nu väcks den åter till liv.
Rose Wilkinson är örtpedagog och läkeörtterapeut med fokus på den nordiska floran. Hon vill sprida kunskapen om allt vi kan använda i den svenska naturen – både mat och örter.
– Vi har en unik natur i Sverige om man jämför med andra krigszoner. Vi har mycket man kan äta: bär, frukt, ogräs och rötter och även sådant som kan användas som medicinalväxter, säger hon.
Färska nypon kan användas i sylt, gelé och marmelad. Nyponen är mycket rika på C-vitamin.
Blåbär innehåller hög näring och flera olika vitaminer, och mineraler. Enligt Hjärt- lungfonden skyddar de även mot hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.
I dag kan vi lära oss av äldre generationers erfarenheter, både för att ta tillvara på det som finns i naturen och om vi skulle drabbas av en kris.
Forskning från Finland visar att det nyttiga lingonets effekt på kroppen till viss del kan kompensera den dåliga effekten av onyttig mat.
Brännässlor kan också ätas. De är näringsrika och innehåller mycket järn och vitaminer. De små späda bladen lämpar sig bäst i matlagning, så den bästa skördetiden är under våren. Men även mitt i sommaren går det bra att plocka de spädaste bladen högst upp.
Björklöv kan användas för att göra tvål och schampo. Rose Vilkinsson tipsar om att hacka dem och blanda med vatten i en flaska som skakas. Den avsilade vätskan kan sedan användas att tvätta sig med.
Rose Wilkinson tipsar om att använda litteratur för att orientera sig bland bär och växter. I hennes bok "Lättplockat – hur du använder vanliga vilda växter, bär och ogräs till mat och hälsa" finns till exempel ett uppslag om maskrosor.
Rose Wilkinsons mamma föddes i Österrike mitt under brinnande andra världskrig och därifrån har hon fått med sig lärdomen om hur viktigt det är att känna till vad man kan använda i naturen.
– Som så många var de fattiga och det var svårt under kriget. Då skördade de både det man kunde äta och örter, berättar hon.
Hemma hos mormor i Österrike stod bruna flaskor med oljor och örter på hyllorna. Mot förkylning kunde man använda kamomillte med honung och mot huvudvärk pepparmyntsolja på tinningarna. I Österrike, Tyskland och Schweiz är naturprodukter fortfarande vanliga mot mildare åkommor – på ett helt annat sätt än i Sverige, berättar Rose Wilkinson.
– Sverige står egentligen ut som kontroversiellt att man inte använder naturliga produkter. I resten av världen används fortfarande den här kunskapen, säger hon.
Hon understryker att hon inte är emot den moderna läkekonsten eller mediciner, men tycker att naturliga produkter kan användas som ett komplement.
Nyligen meddelades att MSB i sin kommande informationsbroschyr Om krisen eller kriget kommer, kommer nämna att det bland annat kan vara bra att ta tillvara på bär, frukt och ätlig svamp, liksom att odla om man har möjlighet.
Rose Wilkinson har länge haft kontakt med MSB, berättar hon, just för att få dem att skriva mer om hur man kan överleva på det som finns i naturen.
– Det är en väldig tillgång och jag tycker att det borde rekommenderas att användas som en backup.
På en liten yta i Vrinneviskogen visar hon på allt som går att hitta att äta: blåbär, lingon, kirskål, nässlor, hasselnötter, vilda körsbär, smultron, nyponrosor och maskros hittas på bara ett par kvadratmeter. Ekologiskt, närodlat – och alldeles gratis.
– Unga blad av kirskål, nässlor och maskros kan användas i stället för spenat. Men för att plocka nötter måste man ha tillstånd från markägaren, det är viktigt. I det här fallet är det kommunen, säger hon.
På senare tid har det varit flera fall med personer som blivit förgiftade av svampar de plockat, vilket satt ljus på vikten av att veta vad man stoppar i sig.
Hur ska man tänka när man ger sig ut i naturen för att inte råka få i sig något som är farligt?
– Man kan använda sig av den litteratur som finns för att informera sig. Sen kan man fråga runt bland kunniga och personer som brukar vara ute i skogen och lära sig av dem. Börja enkelt, med det du känner till, som blåbär och lingon. Det är mitt tips!