– Den politiska historiken är väldigt kort, beskriver hon sin väg till posten som oppositionsråd för Kristdemokraterna.
– Men samhällsengagemang har jag haft hela mitt liv. Och ett socialt engagemang, genom kyrkan. Jag är aktiv medlem i en frikyrka.
– Det var en vän som övertalade mig att bli politiker. Jag trodde inte att jag passade till det. Men det tyckte han. Jag stod med på listan till förra valet.
Då stod hon på plats sju och kom inte in i kommunfullmäktige. Däremot tog hon plats i vård- och omsorgsnämnden.
Vännen som övertalade henne var dåvarande oppositionsrådet Bengt Ekström, som senare avled i sviterna efter sin cancersjukdom.
– När han var sjuk behövde han en politisk sekreterare. Då blev jag det. Sedan frågade partiet mig om jag ville ta över, när han gick bort.
När hon pratar om sin vän tar känslorna överhanden, och rösten bryts. Hon samlar sig snabbt och intervjun, i hennes rum i Rådhuset, fortsätter.
Varför blev det KD? Är det genom ditt kyrkliga engagemang?
– Nej, Kristdemokraterna har en politik som stämmer med mina värderingar, att familjen är grundstenen i samhället.
Hur den än ser ut?
– Ja.
Regnbågsfamiljer?
– Ja. Absolut. Familjer ser olika ut, även om de flesta är mamma, pappa, barn, fortfarande. De flesta barn växer upp med sina biologiska föräldrar.
De nära relationerna, fungerande familjer, är grundstenen för att samhället ska fungera, säger Eva-Britt Sjöberg.
– Därför behöver vi stötta familjerna.
Det gör man bland annat genom att ge familjerna större valfrihet, genom till exempel vårdnadsbidrag, säger hon.
– Det underlättar för familjen att i sin vardag kunna göra val, att det inte bara ska finnas en väg, "här har du förskolan, varsågod".
Utökad barnomsorgspeng, att man kan vara hemma med sina egna barn och även ta hand om andras, är också en KD-linje.
– Man marknadsför förskolorna, men inga andra alternativ, det är förskola som gäller. Här vill man till och med öka antal timmar.
När man är föräldraledig har man rätt till 15 timmar på förskola för det äldre barnet. Det vill den styrande majoriteten utöka, kritiserar Sjöberg.
– Jag menar att det bygger inte familjen. Har man det tufft hemma, så att man känner att man inte orkar ha barnen hemma så mycket, då är det stöd till familjen man behöver, inte att ta bort barnen.
Är det inte för barnens skull, att man ser förskolan som en del av skolan?
– Jag är helt övertygad om att barn mår bra av att vara hemma också. På 15 timmar i veckan hinner man gott och väl den bit som behövs.
Ett sätt att stärka föräldrarna i föräldrarollen är att utveckla familjecentralerna, och BVC, säger Sjöberg.
– Till BVC och familjecentraler kan man knyta familjerådgivning. Det är tufft att vara förälder. Familjerådgivning går man ofta till för sent.
Eva-Britt Sjöberg menar också att socialen borde vara mer engagerad i familjecentralerna.
– Vad det handlar om är tidiga insatser. Trygga familjer ger trygga barn. Trygga barn mår bättre och läser bättre. Egentligen är familjepolitik skolpolitik.