Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hedvigs prästgård var kibbutz

Hedvigs prästgård var efter kriget hem till 25 judinnor. De kallade sitt hem kibbutzen Friheten. Den här okända historien berättas i en nyproducerad film som Svenska kyrkan har gjort.

Det är prästen Myra Ekström som har initierat filmen om Hedvigs prästgård som fungerade som hem för en grupp polska judinnor under efter Andra världskriget.

Det är prästen Myra Ekström som har initierat filmen om Hedvigs prästgård som fungerade som hem för en grupp polska judinnor under efter Andra världskriget.

Foto: Titti Olovsson

NORRKÖPING2014-01-22 09:31

– Här återfick många av kvinnorna fotfästet. Det berättar prästen Myra Ekström, som är initiativtagare till filmen.

Filmen med titeln "Att återupprätta en identitet" premiärvisas på måndag i samband med Förintelsens minnesdag, Platsen är Väktarsalen på Kyrkans Hus. Filmen visas också under kommunfullmäktiges sammanträde samma kväll.

Okänd historia

Myra Ekström har själv arbetat i 12 år som kyrkoherde i dåvarande Hedvigs församling, men inte ens hon kände till att prästgården hade fungerat som flyktinghem

– Därför har vi gjort den här filmen, för att många inte känner till att Svenska kyrkan upplät prästgården som hem till judiska kvinnor som kom från Polen, Tyskland och Litauen.

Mera välkänt är att Hedvids prästgård under Andra världskriget fungerade som samlingsplats för norska och danska judiska flyktingar, men de bodde bara i undantagsfall i prästgården, enligt Myra Ekström.

Viktig brevväxling

Tillsammans med Anne Olofsson på Norrköpings kommun har Myra Ekström följt i spåren tillbaka i tiden. Viktiga dokument i detta detektivarbete har varit brevväxlingen från den Judiska församlingen i Stockholm till den Judiska församlingen i Norrköping och inte minst folkbokföringsuppgifter från Landsarkivet, som berättar om hur gamla kvinnorna var, om de var gifta och vad de hade för yrken.

Läs hela artikeln i dagens tidning

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om