Här placeras hundarna
Många av hundarna som polisen får hand om placeras tillfälligt på Norrköpings hundcenter.- Vissa fall är solskenshistorier andra hundar kommer man ihåg i flera år. De finns alltid kvar, säger Tina Krulle-Ringfoss, ägare av centret sedan sju år tillbaka.
Carina Carlsson som arbetar på Norrköpings hundcenter kelar med dagishundarna Roxie och Molly som precis ska gå hem med matte. Foto: Anita Kjellberg
Foto: Fotograf saknas!
- Det kan handla om hundar där ägaren sitter häktad, där hunden utsatts för djurplågeri och omhändertas eller hundar som sprungit bort och kommit till polisens kännedom, berättar Tina Krulle-Ringfoss.
Annars är verksamheten i första hand ett hunddagis. När Folkbladet besöker centret är det några daghundar kvar och tre som ska sova över natten. Ingen av de nu intagna hundarna är placerade av polisen.
Tina minns däremot den sista hunden som polisen placerade.
- Det var en schäfertik där ägaren satt häktad. Men när jag skulle undersöka henne på behandlingsbordet trodde jag att det var en hanhund. Men det visade sig att hon hade en tumör som var så stor att den bara hängde ner mellan bakbenen. Ägaren hade troligen inte haft råd att ta hunden till veterinär.
En annan gång kom polisen in med en kamphund där ägaren dömts till ett fängelsestraff.
- Hon var så otäck och aggressiv. Var rädd för allt. Det gick inte att gå in till henne i början och det tog lång tid att bygga upp ett förtroende, men när väl det var gjort var hon hur gullig som helst.
Den hunden lämnades tillbaka till släktingar till ägaren. Men för alla hundar slutar det inte så.
- Vissa hundar avlivas. Men det ska mycket till innan något djur avlivas och för de hundarna känns det nästan alltid som att det var det bästa även om det alltid gör ont i hjärtat, säger Tina Krulle-Ringfoss.
Så jobbar vi med nyheter