De tre senaste veckorna har Marcus Pettersson, 25, från Norrköping upplevt mer än vad många gör under ett liv. Förutom att han har känt hur det är att vara hemlös i en storstad med tolv miljoner invånare har han också varit med om en av världens mest omfattande naturkatastrofer.
När Japan drabbades av jordskalvet den 11 mars satt Marcus Pettersson i en källare i Tokyo och tog igen sig.
- Helt plötsligt börjar hela byggnaden att skaka och efter en liten stund kom det stora skalvet. Alla som befann sig i källaren rusade ut. På trottoaren utanför stod hundratals människor och pratade i telefon och jag uppfattade att det varit en tsunami, berättare Marcus.
Hemlös
Resan till Japan skulle bli en del av 25-årige Marcus Petterssons examensarbete på utbildningen Kultur, samhälle och mediegestaltning i Norrköping. I fem veckor skulle han prova på att leva som hemlös i Tokyo.
- Att leva som uteliggare i en stad där det mesta handlar om konsumtion skulle ge mig en inblick i hur ett mindre samhälle kan verka i det stora, säger Marcus.
Eftersom Marcus inte hade tillgång till internet och de nationella medierna rapporterade på japanska var det svårt för honom att exakt förstå vad som skett.
- Jag delade "bostad" med en hemlös man i en park i stadsdelen Kudanshita. Han var den enda som kunde översätta mediernas rapportering, säger Marcus.
"Ville stanna"
Dagarna som följde var märkliga. Trots att Tokyoborna fruktade för efterföljande skalv och tsunamis, och att det dessutom fanns en överhängande risk för härdsmälta i Fukushimas skadade reaktorer, betedde sig de flesta som att allt var som vanligt. Den enda skillnaden, berättar Marcus, var att folk bunkrade livsmedel och att hyllorna i butikerna gapade tomma.
- Till en början ville jag stanna. Det kändes nästan spännande att jag hade varit med om ett jordskalv. Först efter ett par dagar, när jag märkte hur orolig min familj var, började jag förstå innebörden i det hela, säger han.
Marcus Petterssons granne, som han kallar den hemlöse mannen han delade sovplats med, fick slutligen Marcus att bestämma sig för att åka hem.
"Allvarligt läge"
- Det var inget lätt beslut. Dels för att jag verkligen ville fullfölja mitt projekt och dels för att jag ställdes inför ett väldigt svårt dilemma. Mannen som jag delade sovplats med tyckte att läget började bli så allvarligt att jag borde åka hem. Själv hade han ingen möjlighet att ta sig därifrån - det kändes fruktansvärt.
Trots att Marcus inte hunnit smälta det han varit med om har resan gett honom perspektiv på tillvaron.
- De här veckorna har förändrat mig som människa. Jag har lärt mig hur skört livet är och uppskattar saker som förut såg som självklara.