Det är full fart i matsalen på Bråviksskolan vid middagstid på onsdagen. Ljudnivån är inte jättehög, mer den vanliga brusfasaden som brukar uppstå när många barn äter samtidigt.
En alldeles vanlig skoldag, med andra ord. Vad som kanske är lite ovanligt är att politikern Sophia Jarl iklädd personalmundering ses kånka på fat med stekt fisk och ställa dem på plats till hungriga elever som köar. Den här dagen gör hon nämligen något hon kallar "dagsverke" – alltså en hel arbetsdag i någon av kommunens verksamheter.
Ann-Louise Karlsson är gruppledare för matlaget på Bråviksskolan som lagar mat för betydligt fler än eleverna på denna skola.
– Vi lagar ju också till Lindöskolan och ett antal förskolor. Sammanlagt lagar vi 875 portioner om dagen men det är cirka 380 barn som äter här dagligen, förklarar Ann-Louise Karlsson som tillägger att man också gör ett antal frukostar och mellanmål.
– Det är egentligen lättare att göra mat till fler elever än för väldigt få. Här är det lagom, man ska kunna göra maten i en enda gryta så smakerna gifter sig bra och det kan vi göra här.
Hur märker ni av de höjda matpriserna, sparar ni?
– Nu ska vi inte ta in vikarie första dagen när någon är sjuk. Matpriserna är ju jättehöga så vi har fått dra ner på exempelvis pålägg. En dag i veckan blir det inte köttpålägg så vi försöker spara på olika saker.
Ann-Louise Karlsson tycker att det gått bra den här dagen.
– Sophia har gjort frukost, diskat, hällt upp potatis och annat, hon har varit jätteduktig.
När det lugnat ner sig lite efter rusningen får vi tillfälle att ta några ord med Sophia Jarl innan eftermiddagsbestyren med diskning och annat tar vid.
Det här med dagsverken, vad är tanken med det?
– När jag gjort olika typer av besök i verksamheterna kom jag fram till att det blir för lite tid med bara någon timme. Om man jobbar med personalen under längre tid blir det naturligt att prata om problem och utmaningar, förklarar Sophia Jarl som tillägger att det här är hennes andra dagsverke i höst.
– Jag lovar ju alltid personalen att det vi pratar om stannar hos mig. Jag är ju jätteglad för att de pekar på problemen, för jag är ju inte här för att höra hur bra allting är. Det finns en massa saker jag tar med mig.
Själv gick hon låg- och mellanstadiet på Vilbergsskolan och har bra minnen från skolmatsalen.
– Jag hade ju lite tufft hemma med en mamma som var ensam och sjuk i perioder så för mig blev skollunchen väldigt viktig. Det var god och varm mat som vi fick varje dag, minns Sophia Jarl.
– Jag tyckte väl ibland att man kunde få några fler köttbullar än vad man fick. Likadant som i dag, barnen frågar ju hur mycket fisk de kan få men de flesta verkar väldigt nöjda ändå.
Hade du någon favoriträtt?
– Det som serveras i dag, fisk och kall sås, är ju en klassiker. Men jag kommer ihåg att jag gillade lapskojsen med rödbetor, det var väldigt gott, jag tror inte den finns på menyn i dag.
Hon tycker att det är stor skillnad nu mot hennes egen skolgång och till och med när hon jobbade som lärare för ett tiotal år sedan.
– Tiderna förändras ju, jag tror till exempel att föräldrar har lite andra krav på vad det ska finnas tillgängligt för mat med mer specialkost. Om jag tittar på maten i dag jämfört med förr är den stora skillnaden framförallt salladsbaren, den är ju fantastisk här, säger Sophia Jarl.