Hallå där ...
... visdiktaren Stefan Sundström, som kommer till Norrköping i morgon för en spelning på Stadsmuseets innergård.
Stefan Sundström.
Foto:
- Jo, tack, bra. Det har varit skönt att vara ledig ett tag. Men nu har framtiden en tjocknande karaktär.
Tidigare i sommar har du turnerat flitigt tillsammans med Laleh. Hur fungerade det?
- Det fungerade allt bättre på slutet. Vi hann inte repa ihop innan turnén. Det är lite mer ordning på henne än mig... Sedan är hon så jävla big. Jag hamnade lite i skuggan av henne och apparaten omkring med EMA Telstar. På ett sätt är det lättare att spela själv, man har kontroll. Men det är lite tråkigare.
Jag läste på en gammal Internetsida att du var tvungen att fixa hönsvakt under turnéerna. Har du kvar hönsen?
- Nej, tyvärr blev det svårare och svårare att få tag i hönsvakt så det gick inte längre. Där får jag minus i himlen. Men jag har en stor trädgård som jag håller på med och det är jävligt skönt.
Trivs du bra med sommarspelningar utomhus?
- Ja, jag gillar att vara utomhus och gillar små scener. Och jag tycker om museer också. Jag har spelat massor på Arbetets museum i Laxholmskällaren.
- Tidigt 80-tal var jag också mycket i Norrköping. Det var ett punkgäng som arrangerade konserter och vi spelade i ett ockuperat hus.. Fan, vad hette det nu igen.. nä, jag kommer inte ihåg.
Vad ska du köra för låtar?
- Lite nya grejer. "Det är dyrt att vara en fattig palt" och "Snickeboa". Jag hoppas folk blir varma i hjärtat och kanske gråter en stump, som efter en Laleh-konsert.
Vad händer i höst?
- Jag släpper en skiva i oktober. Sedan hoppas jag på semester i Norge, där man håller på med kultursponsring och ger kulturarbetare en hytt på Hurtigrutten. Där vill jag skriva och nu skickar jag smöriga mejl för att få åka dit. Jag vill försöka skriva en essä eller prosa. Det är en sådan där krokig dröm jag har.
Så jobbar vi med nyheter