Gunnel Gennebäck i maktens centrum
Med Gunnel Gennebäck är det bara prima liv, och det i själva regeringskansliet.Där hon har hand om tre ministrars korrespondens - och den är inte liten den.Men någon gång kan hon längta tillbaka till kommunpolitiken.
Gunnel Gennebäck trivs med sitt nya liv, som brevsvarare i den större skalan. ARKIVFOTO: JANNE FORSBY
Foto: Fotograf saknas!
Sedan dess har hon jobbat först i den socialdemokratiska riksdagsgruppen och därefter på partihögkvarteret, tills hon förra hösten blev brevsvarare hos dåvarande näringsministern Leif Pagrotsky. Som på bara ett år fick 6.000 brev, där då mejlen utgör 95 procent.
Flyttat med
Nu har Gunnel flyttat med Pagrotsky till det nya utbildningsdepartementet, där också kulturen ingår och där hon har tre hela ministrar att brevsvara för. Utöver utbildnings- och kulturministern finns där ju också förskole- och ungdomsministern Lena Hallengren och skolministern Ibrahim Baylan.
- Breven handlar verkligen om allt mellan himmel och jord, säger Gunnel och tycker att det är ett jätteroligt jobb som hon har.
- Många har frågat efter receptet på Leif Pagrotskys kanapé, men sen kan det ju också vara VD:n för Volvo som vill ha svar på någon fråga...
Och kanapén som det handlar om, det är då alltså inte den stoppade vilsoffa som ordet också kan syfta på. Utan den lilla stekta eller varför inte rostade smörgås med något läckert pålägg, som passar så förträffligt till förrätt. Och där Pagrotsky då låtit undslippa sig i en intervju, att han har någon egen specialitet.
Alla ministrar ser det som viktigt att ta del av och svara på brev. Utöver att allmänheten förväntar sig svar, och det inom rimlig tid, ger breven också signaler om hur folk tänker och resonerar.
Gunnel arbetar med att utforma svaren, som sedan går till ytterligare bearbetning innan vederbörande minister till slut kan underteckna.
Sysslolös lär hon knappast bli i sitt nya departement, med tanke på hur många brev som skolministrarna får. Enbart breven från skolelever och klasser utgör en ansenlig mängd.
Ett kul jobb har hon, men kvar i Norrköping bor hon. Något annat är heller, förstår vi, knappast tänkbart.
- Nej, jag trivs alldeles för bra i Norrköping. Det känns alltid lika skönt att få sätta sig på tåget och åka hem.
Kan känna lusten
Hon läser hemstadens tidningar noga och kan ibland känna lusten att hoppa in i lokalpolitiken igen, den som ju håller sig så nära verkligheten.
Det som hände våren 2001 har hon helt lagt bakom sig, inga bittra känslor där.
- Nej, nej, jag är inte alls lagd åt det hållet, försäkrar hon glatt.
Så jobbar vi med nyheter