Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Grupp ska se över fritidsgårdarna

Hur jobbar fritidsgårdarna i dag och hur ska de arbeta i framtiden? Det ska utbildningsnämnden göra en genomlysning av.

Nyaste fritidsgården. Håkan Karlsson, tjänsteman, Olle Johansson (S) och Senad Mutic (S) på fritidsgården Mångfaldshuset, en mötesplats för alla åldrar och nationaliteter.

Nyaste fritidsgården. Håkan Karlsson, tjänsteman, Olle Johansson (S) och Senad Mutic (S) på fritidsgården Mångfaldshuset, en mötesplats för alla åldrar och nationaliteter.

Foto: Mikael Strand

NORRKÖPING2015-12-17 18:00

På torsdagens pressträff i Norrköpings nyaste fritidsgård, Mångfaldshuset vid Stockholmsvägen, var budskapet från politikerna en stolthet över att stan sedan 1950-talet satsat på fritidsgårdar, utan någon riktig dipp, inte ens under 90-talets kristid.

– Det är fantastiskt roligt att vi också har pengar att investera i våra fritidsgårdar och utveckla dem. Det som är specifikt med fritidsverksamhet generellt att det är egentligen inte lagstadgat, utan en frivillig verksamhet för kommunerna, utom 10-12-årsverksamheten som vi måste göra, säger skolkommunalrådet Olle Johansson (S).

– Det finns inga lagar, inga läroplaner eller allmänna råd, säger Olle Johansson som menar att kommunen då måste vara tydlig mot verksamheten om vad man förväntar sig, varför man har fritidsgårdarna och vad man vill med dem.

Senad Mutic (S), ledamot i utbildningsnämnden, och en gång ordförande på fritidsgården Frinavet i Navestad, ska leda en politisk grupp, där också tjänstemannen Håkan Karlsson ingår, med uppdraget att göra en genomlysning av fritidsgårdsverksamheten.

– Inte för att man vill göra en besparing, utan snarare kanske vi behöver lägga mer pengar, säger Olle Johansson som också menar att statliga pengar kan komma fritidsgårdarna till del, inte minst kring arbete med nyanlända.

Också Senad Mutic är tydlig i sitt budskap till fritidsgårdarna: att det inte handlar om att stänga ner eller kontrollera, utan att jobba ihop och se vad man behöver göra.

Håkan Karlsson talar om en utvecklingstanke, och om att se över fördelningen mellan olika fritidsgårdar.

Ett arbete, med besök ute i verksamheterna, inleds nästa år och till hösten ska ett inriktningsdokument läggas fram för nämnden.

I utvecklingsarbetet kan ligga att använda husen under större del av dagen, för även vuxna, som syateljén för kvinnor på fredagar i Mångfaldshuset, att engagera föreningar i närheten och att få ungdomar i gymnasieåldern delaktiga i fritidsgårdarna.

Dagverksamhet för nyanlända som väntar på att komma in i skolan finns i dag på Strömvillan.

Det finns fjorton fritidsgårdar i kommunen, plus verksamhet i Eneby. En tredjedel av målgruppen, 10 till 15 år, kommer till fritidsgårdarna, som ofta ligger nära skolor. Hit kommer de som kanske inte är med i någon förening. Olle Johansson talar om att träffa positiva vuxna, som har tid.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om