Catalin var ett övergivet barn i huvudstaden i flera år under den andra halvan av 1990-talet; pappan var död, mamman hade blivit lurad i en fastighetsaffär och förlorat familjens bostad. I svallvågorna av Ceausescu-diktaturen rådde rena kaoset i landet.
När hjälporganisationen Hjärta till hjärta fann Catalin Vlad och tog honom till barnhemmet Casa Blanca hade pojken bara gått i skolan ytterst sporadiskt. Efter att ha övat sex–sju timmar per dag fick Catalin chansen på universitetet, tog en examen och i dag är Catalin, 28, på väg att bli en etablerad professionell musiker, undervisar själv på en musikskola – och har kämpat hårt med att ta ifatt studierna.
– Om jag inte hade fått komma till barnhemmet så kanske jag hade varit en av dem som sitter på gatorna och tigger i Sverige i dag, säger Catalin Vlad under en frågestund i samband med konserten i församlingen Agapes lokaler i Kneippen.
Han känner sig sorgsen när han talar om alla de romer som tagit sig till Sverige för att försörja sig som tiggare.
– Jag vill inte uppmuntra er att ge pengar till dem. Jag tycker inte att de ska behöva ta sig hit, utan att de ska få hjälp hemma i Rumänien, säger Catalin Vlad genom tolken, rumänienkännaren Rickard Klerfors.
Han fortsätter:
– Det känns inte bra att de ska vara här. Men tyvärr är risken stor att det blir så det blir när man står utan utbildning. Det enda sättet att långsiktigt lösa problemet med att människor tvingas tigga är att ge dem utbildning. Tiggarnas barn måste få skolutbildning så att de kan skapa sig ett bättre liv än sina föräldrar.
Rickard Klerfors:
– Vi är inte blåögda, det finns de som utnyttjas. Dessvärre lever många romer inte bättre än Indiens kastlösa och den beroendeställningen ser ut att följa med även om man flyttar utomlands.
Rickard Klerfors berättade med liv och lust om romernas situation i Rumänien, om deras hårda historia med 400 år som slavarbetare i sitt eget land – och om Hjärta till hjärtas verksamhet. Organisationen har startat ett långsiktigt biståndsprojekt, kallat Team Roma, i byn Pauleasca, där det finns många återvändande tiggare.
– Vi vill förändra på plats genom arbete inom fyra fokusområden; utbildning, hälsa, försörjning och strukturdiskriminering. Vi har till exempel betalat gymnasiestudier för 28 ungdomar från området och vi hoppas kunna bygga ut primärvården i området med hjälp av en privat vårdgivare. Den fysiska statusen på många där ligger på u-landsnivå. Vi vill även bilda en producentförening för att få småföretagare att gå samman och bli starkare.
Satsningen på strukturdiskriminering förklarar Rickard Klerfors så här:
– Många romer är papperslösa i sitt eget land, kan man inte muta läkare vid födslar får man ingen identitet. Rumänien är oerhört korrupt. Där måste till en förändring.
Catalin Vlad har sin egen bild klar av hur landet ska kunna byta skepnad:
– Vi pratar mycket, men gör lite. Här i Sverige verkar det vara tvärtom. Det måste hända bra saker snabbare där hemma.