Gasen finns kvar
För ett år sedan skedde tre stora vätgasexplosioner i ett av Händelöverkets bergrum. Idag bildas det fortfarande vätgas i bergrummet men verket har lärt sig bemästra problemet.
Tobias Andersson på Händelöverket vid en av de fyra kablarna som är kopplade till mätinstrument som talar om vilka värden vätgas det är i bergrummet. När vätgashalten når en procent larmas personal som arbetar dygnet runt och tillförsel av ny aska stoppas för att värdena ska sjunka. Fortfarande skickas en del aska till Sakab vid Örebro, den totala kostnaden för olyckan och dess följder vill verket på grund av pågående försäkringsärende inte gå ut med. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto: Fotograf saknas!
I november började vattnet tappas över till ett intilliggande bergrum samtidigt som fläktar sattes in för att minska vätgasen som fortfarande bildas. Problemet har man inte kunnat eliminera men däremot har verket lärt sig hur man kan hålla gasvärdena nere. Nu fortsätter man fylla bergrummet med aska.
Värdegräns
Det är när det tillförs ny aska som vätgasen bildas. Vid fyra procent finns det risk för explosion men med hjälp av 13 fläktar och flera instrument som hela tiden mäter värdet kan man förhindra att gasen ökar ytterligare.
- Vi har satt gränsen på en procent för att det inte ska finnas någon risk för att det ska ske någon explosion, berättar Eva Schlyter, regionchef för Värme.
- När nivån når 0,9 procent stoppar vi tillförseln av aska för att det inte ska höjas ytterligare. Och med hjälp av fläktarna vädras det ut, säger Stefan Rosengren, på Händelöverket.
När han och en kollega kommer på morgonen läser de av värdena och kan ge klartecken till att aska får tillföras. Vid ettiden i tisdags var värdet uppe vid 0,9 och tillförseln tvingades upphöra fram till morgonen därpå. Det är inget ovanligt.
Hög säkerhet
Säkerheten runt bergrummet är idag mycket hög. Ingen person får gå in i orten utan stora säkerhetspådrag. Askan som förs ner i bergrummet får gå genom ett av de uppborrade fläkthålen. Över de andra öppningarna ner till orten, gången mellan de olika bergsrummen, har det lagts två 572 ton tunga betongblock och verket har byggt en propp, en form av jättevägg, mellan orten och tunneln intill.
- Det är för att ingen ska skadas om det eventuellt skulle smälla igen. Vi vill vara helt på den säkra sidan, säger Ewa Grönwall, informationschef vid Sydkraft Norrköping.
Stefan Rosengren arbetade vid Händelöverket vid de tre explosionerna och var strax innan den andra på väg ner i tunneln. Till en början tyckte han att det var obehagligt att fortsätta arbeta vid bergrummet.
Koll på läget
- Men jag har haft förmånen att få jobba med säkerhetsfrågan och se hur det fungerar. Nu vet jag att vi har kontroll på läget, förklarar han.
Målet är att Händelöverket ska kunna ta hand om hela sin egen produktion av aska. Men det är olika uppgifter om hur mycket aska som exakt går ner i bergrummet varje dag. En uppgift är att drygt 12 ton av det totala antalet på 50 ton kan tas ner till bergrummet. Men Jonas Lind, produktionschef, uppger att det är runt 90 procent av all aska som förs ner.
Målet är i alla fall att all aska ska kunna föras ner till bergrummet tills det är fullt.
- Sedan när ingen ny aska tillförs kommer det att bli en enda homogen massa som inte längre kommer att bilda vätgas, förklarar han.
Så jobbar vi med nyheter