Inne på gården vid Saltängsgatan, i kvarteret Renströmmen, har arkeologer från Arkelogerna i Linköping, en avdelning inom Statens historiska museer, grävt i två veckor. De har tagit upp ett antal schakt, sett vad som finns där och lagt igen dem efterhand.
– Det är en förundersökning för att få grepp om vad som finns i marken, säger projektledare Magnus Stibéus.
– Syftet är att se vad som finns bevarat av den gamla bebyggelsen.
Under den asfalterade ytan, som delvis är parkering, finns resterna av en gårdsmiljö med gårdsbyggnader som hört till de pampiga hus som legat utmed Saltängsgatan.
Saltängen, som kallats ”Den nya staden”, planlades och uppfördes norr om Strömmen av hertig Johan i början 1600-talet. Stadsdelen var Norrköpings finaste under 1600-talet.
Den äldsta bebyggelsen kom på 1610-1620-talen. Louis de Geer byggde sitt stenpalats bara ett par stenkast från utgrävningsplatsen.
Också på 1700-talet och sent 1800-tal byggde man pampiga hus här utmed Motala ström.
– Det var en gräddhylla, säger Magnus Stibéus.
Kartor från 1640 och framåt visar hur kvarteren växte fram. På kartan från 1600-talet finns en gata inritad här, Magasinsgatan, en gata som gått igenom kvarteret.
– Vi står precis i kanten på den gamla gatan, visar Magnus Stibéus.
Kullerstenar från den yngsta nivån minner om den gränden. Vid sidan om finns stengrunden från ett brygghus, som finns inritat på en karta från 1805.
En karta från 1728 visar två tomter, där en ägts av rådmannen Jochim Wittstock och den andra av handelsmannen Henrik Wilckens.
Bland fynden finns blåvit fajans, bitar från en skål, kritpipsskaft, en kokäke, ett halvt vinglas, en knapp, en glaserad takpanna, och ett ostronskal.
Ostronskalet och den importerade keramiken skvallrar om att det är välbärgade människor som bott här.
– Det är kul att gräva den här tidsperioden. Jag tycker att soporna är roliga. Det här är ändå sopor, säger arkeolog Hanna Menander och plockar bland fynden.
Arkeologerna har också hittat spår av en stor brand, troligen ryssbranden 1719.
Det hus som ligger ut mot gatan i dag är i sina äldsta delar från slutet av 1700-talet.
Rekommendationen till länsstyrelsen kommer att bli att besluta om en större slutundersökning.
I höst påbörjas större utgrävningar i Inre hamnen, där det funnits varv, spinnhus och ett kronobränneri.
– Det är kontrasten till detta, säger Magnus Stibéus.