Vi har bett hydrologen Fredrik Schück på SMHI förklara hur det där kan hänga ihop:
– Ursprungligen kommer vattnet från Vättern, en stor och väldigt djup sjö. För en vattendroppe som hamnar i Vättern tar det hela 76 år innan den har nått Östersjön. Så omfattande är vattensystemet mellan Vättern och Motala ström. Strömmen tar emot allt vatten från i princip hela Östergötland med en rad bäckar, åar och sjöar samt de tre stora sjöarna Boren, Roxen och Glan, säger han och fortsätter:
– I år har vi haft mycket höga flöden på grund av en kombination av mycket regn och snösmältning. Så mycket vatten finns sällan i systemet, i genomsnitt med ungefär 50 år års mellanrum. Och det betyder risk för översvämningar vilket inträffat på många håll längs det enorma vattensystemet, säger Fredrik Schück.
Inne i centrala Norrköping är man oftast mer skyddad eftersom strömmen är reglerad och mycket vatten därför kan tas om hand av Holmens två kraftverk som just nu går för fullt. Men enormt mycket vatten kan inte utnyttjas för elproduktion utan måste släppas ut i strömmen. Därav det vackra skådespelet som många Norrköpingsbor förundrat tittat på.
Fredrik Schück följer just utvecklingen av vattennivåerna i Östergötlands sammanhängande system. Han jobbar nämligen på Varningstjänsten på SMHI. Det organ som bestämmer om de höga flödena ska få en gul, orange eller röd varningsflagg.
Han konstaterar att peaken är nådd sen en tid men just vattnets tröghet gör att det dröjer längre innan alla varningarna kan tas bort.
Varningstjänsten håller koll på alla flöden i Sverige men hittills i vår har Östergötland och Skåne drabbats värst. Men det gäller att hålla koll på Sveriges geografi. I fjol hade Tornedalen till exempel höga flöden. På Varningstjänsten jobbar meteorologer och hydrologer tillsammans för att bedöma var vattnet kan ställa till skada. Både om det kommer för mycket och för lite.
– Under en sådan här tid har vi också nästan daglig kontakt med en rad samhällsfunktioner som kommuner, Trafikverket, länsstyrelser och vattenkraftsproducenter. Vi har beredskap mellan 7 och 20 varje dag och när det är riktig kris kan vi vara så många som 5-6 personer här. På somrarna har vi beredskap dygnet runt eftersom det då finns risk för akuta skyfall, säger Fredrik Schück.
När den akuta fasen nu är över måste man sedan hålla koll på vilken skada det myckna vattnet har ställt till. Mycket lerjordar finns i området och marken kan ha underminerats vilket kan skapa ras och sättningar till och med inne i Norrköping.
– Norrköping är extra utsatt. Här kan tre sorters vatten samverka som kan bli en farlig kombination: översvämmade vattendrag, skyfallsliknande regn och havsnivåhöjningar.
På länsstyrelsen har klimatanpassningssamordnare Magnus Mateo Edström följt utvecklingen noggrant. Här har man mera ett övergripande ansvar för den krishantering som krävs i länet efter en sådan här exceptionell händelse. Han håller med Fredrik Schück om att just Norrköping riskerar att bli extra utsatt eftersom vattnet kan komma från tre håll.
– I Norrköping finns det dessutom stor oro för de många föroreningarna i marken. Höga flöden utgör en risk att giftiga ämnen kan frigöras. Enligt en kartläggning är stan en av de mest föroreningstäta i landet, säger han.