Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Från Sargassohavet till Glan

NORRKÖPING
Nedströms Gamlebro, i Hästskodammen, vidtar en av Norrköpings mindre kända genomfartsleder.
Den nyttjas enbart av ålyngel, den löper genom en betongränna - och den slutar i en trälåda.
Från den lådan tar sedan ålen bilen till Glan. För det är dit som den ska.

Rolf Bjernhagen har uppsikt över rännan, som ålarna tar sig igenom förbi kraftverket.
FOTO: JANNE FORSBY

Rolf Bjernhagen har uppsikt över rännan, som ålarna tar sig igenom förbi kraftverket. FOTO: JANNE FORSBY

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2002-05-22 00:00
Om någon undrade varför vattenståndet runt Kråkholmen var så lågt i går så är svaret att ålleden nu rensas och görs i ordning - något som sker vart femte år.
Detta har att göra med ålens passage förbi Holmens Bruks kraftverk Bergsbron-Havet. Men det är inte av några ideella skäl som bolaget håller ålen med en egen led. Det hela regleras i en vattendom från 1920-talet, i samband med Bergsbron-Havets tillkomst. Det nya stora kraftverket hindrade ålens väg till Glan och utarmade därigenom fisket där. Det är det, som Holmens Bruk sedan dess fått kompensera på detta speciella sätt.

<b>Äta sig feta</b>
En del av de miljontals ållarver, som från Sargassohavet driver med Atlantens ytströmmar mot Nordafrikas och Europas kuster, når ända in i Östersjön. När de sedan, utvecklade till några decimeter långa yngel, börjar längta efter något lukrativt sötvatten för att äta sig riktigt feta och goda, då är Bråviken ett av de inlopp som de sedan urminnes tid sökt sig in i.
Förbi Saltängsbron, Palace och Gamlebro glider de då... för att framme vid Hästskodammens halvcirkel ofelbart hitta den lilla öppningen mitt på, den som leder in i rännan förbi kraftverket.
När nu vattennivån sjunkit framträder betonglådan, som rännan dragits genom. Och man ser också, mittför Kråkholmen, öppningen i betongväggen där träskivor tagits bort för att rännan därinne ska göras ren.

<b>Slutstation</b>
Betongväggen hör till avsatsen bakom kraftverket. Där återfinns trälådan, som rännan leder upp till och som är ändstationen för seglatsen från Sargassohavet. Där tar det plötsligt tvärstopp för ålen.
Lådan får, i enlighet med vattendomen från 20-talet, tillsyn flera gånger i veckan under säsongen. Och ynglen som samlats där, de är då garanterade skjuts via landsväg till resans mål Glan.
- Det varierar hur mycket det är. Ibland är det inget alls. men det kan också vara upp emot 50 kg yngel, säger Rolf Bjernhagen, projektledare hos Vattenfall Service, som sköter kraftverket på entrepenad.
Förut arbetade han åt Holmens Bruk. I 25 års tid har han, bland mycket annat, haft uppsikt över den här högst speciella trafiken.
- Ynglen är mellan 35 och 40 centimeter. De längsta vi mätt har väl varit 43-44 centimeter. På 1 kg kan det gå 15-20 yngel.
I en särskild loggbok har ankomna ålar vederbörligen bokförts ända sedan 1926. Det är en gammaldags kassabok, inköpt på Nermans Bokhandel, där varje tömning av trälådan noterats. Det ger en unik sammanställning av ålfrekvensen genom åren.

<b>Väldiga variationer</b>
Denna har varierat väldeliga. På 50-talet kunde det vara över ett ton på en säsong. Sedan sjönk det till bottennivåer inte minst under 70-talet men hade 1988 gått upp igen till 1,2 ton. Över 20.000 ålyngel passerade alltså det året genom den lilla rännan. Säsongen sträcker sig från juni till september.

<b>Vill återvända</b>
Sedan det nya jättekraftverket togs i bruk 1990 har mängderna sjunkit. Så sent som i fjol tog man hand om 177 kg yngel, och år 2000 var det 270 kg - vilket väl då motsvarar sådär 5.000 små ålar.
Som då alla hamnar i Glan, där deras avsikt är att stanna i många år och äta upp sig ordentligt. För att sedan, i sinom tid, återvända till Sargassohavet och leka där.
Så väl går det dock, som man förstår, inte alltid. En hel del hamnar ju i Glanfiskarens garn. Men mången ål återvänder mot söder, och fler än man skulle tro överlever också.
- En del klarar förstås inte kraftverksturbinerna i Strömmen, men en stor del gör det faktiskt, konstaterar Norrköpings kommuns vattenekolog Jonas Edlund. Det visas av att det fångas ål under utvandringen i hela systemet.

<b>Rustas för säsongen</b>
Edlund omtalar att ålens väg genom Motala ström är en nationell referens, när det gäller att inventera ålbeståndet. Tråkigt nog visar undersökningarna att beståndet minskar, varför vet man inte riktigt.
Invid Gamlebro rustar nu, hursomhelst, folket från Vattenfall Service för den nya säsongen. Farleden rensas, på det att ålen må få ett värdigt mottagande.
Till den 1 juni måste det hela vara klart. Då kan de första besökarna väntas, från det legendomspunna Sargassohavet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om