Från början till slut
ABF Norrköping i konkurs - ack ja, ännu en av våra gamla folkrörelser på denna sorgliga stråt.Grundat år 1918. Och med en historia som under så många år handlade bara om framgång och åter framgång.
Kvinnocirkel i litteratur, antagligen 1920-tal. Platsen är ABF Norrköpings första egna studiehem på Norra Kungsgatan 35, i korsningen med Slottsgatan. Där höll avdelningen till mellan 1924 och 1932.
Foto: Fotograf saknas!
Vid just den här tiden genomfördes också två mycket stora reformer i Sverige - den utvidgade rösträtten (kvinnlig rösträtt återstod dock) och åttatimmars arbetsdag.
Vi har nog svårt att riktigt föreställa oss, vilken väldiga betydelse som arbetstidsförkortningen innebar. Med ens fick arbetarklassen något helt nytt, nämligen fritid. Tid att exempelvis delta i någon av de allt fler studiecirklar, som spirade upp inom ABF.
Provisoriskt
1922 uppgick antalet studiecirklar i Norrköping till 31 och boklånen (ABF hade eget bibliotek) till 8.563. Den nya ABF-avdelningen höll först till i provisoriska lokaler men från 1924 i ett eget studiehem på Kungsgatan 35. Där fick då också vaktmästaren Linus Borggren sin bostad.
1929 kunde man anställa Harald Lundström som instruktör, den förste. 1935 flyttade så avdelningen över till dåvarande Folkets hus på Slottsgatan.
Tiden hade sina särskilda svårigheter. I en intervju som undertecknad skribent 1982 gjorde med då 80-årige John Sjöborg, ordförande för ABF Norrköping åren 1932-37, berättade han om vilken utbildning och övertalning som kunde krävas för få vissa arbetare att rösta socialdemokratiskt.
- En del kunde inte tänka sig att välja sina egna till stadsfullmäktige. De sade att det vet väl "herra" bäst hur det där ska skötas, berättade Sjöborg.
Men han förmedlade också den stilla entusiasm, som tiden var fylld av.
- Det fanns en stor kunskapsstörst. Vi var i arbetarrörelsens tjänst. Och vi gick framåt.
Ständig tillväxt
Verksamheten bara växte. Mellan 1931 och 1933 medverkade Nils Ferlin, Josef Kjellgren, Ivar Lo-Johansson och Harry Martinson m fl vid uppläsningsaftnar. 40-talet förlöpte sedan i samma goda stil. Erfar vi i Jan Kihlströms jubileumsskrift för åren 1919-89, som också merparten av våra uppgifter är hämtade från.
Cirklarna var många, inte minst då de fackliga studiecirklarna. Kör, orkester och teaterskola blomstrade. Folkrörelsernas Konstfrämjande tillkom. Nytt för årtiondet var också kurserna i engelska.
"Internationella Kalle"
1946 anställdes Gösta Moberg som ungdomskonsulent och skulle sedan finnas kvar i många år. Karl Johansson, "Internationelle Kalle" ledde studiecirklar i stort sett från morgon till kväll.1949 dyker för första gången Rune Rosenqvists namn upp i årsberättelserna. Bland mycket annat skulle han också bli avdelningens ordförande i över 20 års tid.
På 50-talet lyckades den stridbare museichefen Aron Borelius förverkliga ett debattforum. Hörsalen var proppfull när Vilhelm Moberg inledde med ett tal om konst och moral. Hundratals intresserade fick vända om.
Rekordåret
Detta var också årtiondet, då resorna kom i större skala. Men de 300 studiecirklarna 1953-54 var ändå ett intet mot vad som komma skulle. Från 60-talet och framåt växte inte minst pensionärsverksamheten till.
1977/78 blev alla tiders rekordsäsong, 3.420 cirklar med 33.000 deltagare kunde då räknas in. "Gräv där du står" blev till en helt egen ny folkrörelse. Även kurserna i konsthantverk tog fart.
Årtiondet fick en glansfull avslutning med Stiga vi mot ljuset, det skådespel i massomfattning som byggde på Norrköpings arbetares historia. Antalet medverkande var 350, och 12.800 åskådare strömmade till föreställningen utomhus i Folkets park.
Från 80-talet kan bland annat noteras de av Sven Wernström ledda skrivarkurserna, som resulterade i trenne förnämliga utgåvor av Minnen från Norrköping.
Under 80-talet flyttade ABF från Folkets hus, där man hållit till sedan tillkomståret 1959, och över till Kvarnen vid Västgötegatan - som sedan också förblivit den huvudsakliga basen.
Men hur det går nu, det är alltså frågan.
Så jobbar vi med nyheter