Det menade forskare på en konferens i Norrköping om gemenskap och sociala möten i äldre människors vardag.
I en föreläsningssal på Campus Norrköping presenterade äldreforskare dels en metod, Framtidsverkstad, för att göra de äldre delaktiga i hur träffpunkter ska utformas, och dels forskarrön om betydelsen av mötesplatser för äldre för att förebygga ensamhet.
En aktuell programpunkt med tanke på diskussionen kring träffpunkterna i Norrköping, där politikerna, efter en proteststorm, backat på att ta bort all kommunal personal. I stället har det landat på en halvering av personalen och en fortsatt önskan att få in frivilligorganisationer.
Lars A Svensson från Högskolan Väst och Ulla Åhnby, Jönköpings universitet, berättade om en metod de arbetat med i Trollhättan, i ett projekt för att utveckla träffpunkterna där.
– Syftet med Framtidsverkstad är att skapa delaktighet, säger Ulla Åhnby.
Metoden består av tre olika faser: kritik-, fantasi- och förankringsfas. I två dagar samlades frivilligorganisationer, pensionärer och personal för att tillsammans få en röst och styrka i fortsättningsarbetet med tre olika grupper som jobbade vidare, för att först senare bjuda in politikerna.
– De som ska delta i en Framtidsverkstad är de som verkligen är berörda.
I Trollhättan finns också en särskild enhetschef som jobbar med träffpunkterna.
– I Norrköping är vi precis i den här utvecklingsfasen vad det gäller träffpunkter och få in mer ideell kraft. Det här känns jätteintressant. Vi har precis anställt en verksamhetsutvecklare som ska ta tag i detta. Jag ska tipsa henne om den här arbetsmetoden, säger Eva-Britt Sjöberg (KD), ansvarigt kommunalråd i Norrköping.
Cecilia Henning, docent vid Jönköpings universitet, talar om hur viktigt det är för äldre att ha en plats att gå till, och betydelsen av kontakter man får på en träffpunkt, om det så bara är att prata med ytligt bekanta över en kopp kaffe.
Hon lyfter värdet av så kallade tunna band med bekanta som säger hej, en gemenskap och ett nätverk utanför hemmet.
Det behövs personal på träffpunkterna, men man kan gärna ha någon som har till uppgift att mobilisera frivilligorganisationer och hjälpa till att skapa en form för att få in mer frivilliga, säger Cecilia Henning.
Lösningen att det bara ska vara frivilliga är att gå ifrån sitt ansvar, menar hon.
– Vår forskning och den rapport som kommer strax visar att det är en mycket farlig väg att gå, för då får man kostnader någon annanstans.
Forskningen visar att genom träffpunkter behåller äldre sina funktioner, sin hälsa, livsmod och livskvalitet mycket längre.
– Man får så mycket värde för så väldigt lite pengar.
Forskarnas slutsats är att ska man ha en policy med kvarboende, som samhället vill, så är det ett ansvar för kommunen att arrangera någon form av träffpunkter för att äldre inte ska sitta hemma och riskera att bli ensamma, vilket leder till ohälsa.
– Det är ett nödvändigt komplement till bostaden om man vill ha ett kvarboende som också ger livskvalitet, säger Cecilia Henning.