Vemodigt att församlingen läggs ned, men det har varit på gång en längre tid, säger Per Jennervall och Ingvar Almrot.
– Vi är precis i avslutningen. Den 12 mars är det den sista gudstjänsten vi firar här som församling, berättar ordförande Ingvar Almrot, med ett långt förflutet i församlingen, då han vuxit upp i den, och varit ordförande i tre omgångar.
Varför ska församlingen läggas ned?
– Det är det att vi blir äldre allihopa här, och vi har inte fått den förnyelse som vi önskat med nya medlemmar. Men det här är inget som har skett snabbt, det här har vi vetat om och känt en lång tid, säger Ingvar Almrot.
– Därför har vi sagt det till och från i styrelsen att vi vill att det som vi kommer att tvingas att göra vartefter – vi visste inte hur länge vi skulle hålla ut – det ska ske på ett värdigt sätt. Det ska inte vara plötsligt en dag att vi ska lägga ned, utan vi ska ha en planerad nedläggning.
Immanuelskyrkan välkomnade först församlingen Vineyard, som tog över förvaltningen av fastigheten. Därefter flyttade även Korskyrkan in.
Immanuelskyrkan, byggd 1956, fortsätter att vara en kyrka då Vineyard och Korskyrkan finns kvar här.
Båda Vineyard och Korskyrkan, som bildat ett gemensamt fastighetsbolag, har lagt pengar på renovering av Immanuelskyrkan som byggdes 1956. Immanuelskyrkans församling flyttade in här när kyrkan var nybyggd. Den tidigare kyrkolokalen låg på Gamla Rådstugugatan.
Tre frikyrkoförsamlingar har alltså huserat i kyrkan vid Vasaparken – snart är det bara två kvar. Kyrkobyggnaden i sig, med kyrksal och en församlingsvåning en trappa ned, blir tack vare Vineyard och Korskyrkan kvar med användning som kyrka, kanske med ett annat namn.
Immanuelskyrkans församling, i dag med cirka 140 medlemmar, har funnits i 157 år. 2015, när församlingen firade 150-årsjubileum, gav den ut jubileumsboken "Du som gick före oss...".
– Det har varit en väldigt livaktig kyrka, säger Ingvar Almrot.
Alla folkrörelser har dock märkt av samhällsförändringen att ingen längre vill ta på sig ett långsiktigt ansvar, så också Immanuelskyrkan. De som är kvar orkar med ålderns rätt inte längre, och någonstans är det en lättnad att se ett avslut.
Ingvar Almrot är ordförande i Immanuelskyrkans församling.
– Vi har haft en väldigt trogen skara här, men som har åldrats tillsammans. Är man inte över 80 år så närmar man sig det, säger Ingvar Almrot, 81.
– Jag som är 75 år tillhör ungdomarna i församlingen, säger Per Jennervall som varit pastor här i två omgångar.
Per Jennervall är pastor i Immanuelskyrkans församling.
Cityförsamlingarna har svårt att bedriva ett barn- och ungdomsarbete, säger han, då de inte finns där familjerna bor.
Inriktningen har därför de senaste årtiondena främst varit på sång och musik i bred bemärkelse, och på kulturdagar med konstutställningar och programinslag i samband med kulturnatten – fram till nu.
Ingvar Almrot och Per Jennervall i kyrksalen.
– Det är sorgligt och det är ett vemod, men vi har levt ett antal år med det här och sett åt vilket håll det går. Vi hade en ettårig process i församlingen där vi kommunicerade med våra medlemmar att det här kommer inte att gå. Vi har hjälpt dem att fatta ett beslut om att gå in i en ny gemenskap, säger Per Jennervall.
– I dag är det en stor grupp som går till Centrumkyrkan och ett dussin går till Vidablickskyrkan. Sen är det 15-20 som väljer Svenska kyrkans församlingar. Och så är det några, inte så få, som bestämt sig för att inte längre ha ett medlemskap.
Under året som har gått har församlingen gästats av pastorer, sångare och musiker som under åren haft Immanuelskyrkan som sin samlingspunkt. Vid avslutningsgudstjänsten på söndag medverkar Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare inom Equmeniakyrkan.