Det är en fördubbling mot året innan. Något som gör att trycket är högt på infektionskliniken och barnklinikerna med mottagningar på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och US i Linköping.
Tuberkulos, tbc, var en folksjukdom i Sverige in på första hälften av 1900-talet. Efter det har det varit få fall. Tbc, som orsakas av tuberkelbakterier, kan ligga latent i kroppen. De som smittats på 1930-talet kunde insjukna på 1980-talet.
Nu ser man en ökning kopplad till flyktingströmmen. Och på samma sätt som förr i Sverige gäller noggrannhet i att spåra smittspridning.
– Vi har sett ett uppgående antal fall med tuberkulos de senaste åren. Den här är ju behäftad direkt med nyanlända, alltså personer som kommer från länder som har högre naturlig incidens av tuberkulos, säger smittskyddsläkare Britt Åkerlind vid Region Östergötland.
Det är framför allt afrikanska länder, som Somalia och Eritrea, men också Afghanistan. Smittan misstänks också sprida sig i flyktingläger.
– När vi hälsoundersöker nyanlända måste man fråga dels om ursprungsland och dels om var har de befunnit sig och under hur långa perioder.
2014 upptäcktes 26 fall med aktiv tuberkulos i länet. 2015 var det cirka 60. De som har latent tbc är många fler, och behandlas också, särskilt de unga, för att den inte ska bryta ut senare.
Det finns en aktiv, smittsam tuberkulos, den som man vanligen tänker på, som sitter i lungorna. Smittan sker via hosta.
Därutöver finns det en aktiv tuberkulos som sätter sig i andra delar av kroppen, som lymfkörtlar, tarm, hjärna eller knä. Den smittar inte andra personer.
Vaccin skyddar inte mot lungtuberkulosen, bara mot spridning i kroppen, och är mest effektivt på barn. De barn som vaccineras är de som löper stor risk att bli smittade: barn till personer som kommer från länder där tbc är vanligt.
Därutöver gäller det att aktivt leta efter patienter som har tuberkulos. Dels sker det via hälsoundersökningar av nyanlända men även personer som söker sjukvård på grund av symtom. Hittar man någon sätter smittspårning i gång: man tar reda på alla de individer som personen varit i kontakt med och gör därefter en bedömning om åtgärd.
Smittade behandlas med antibiotika, något som sker i samarbete mellan infektionskliniken, barnkliniken och ofta med primärvården.
Två, tre veckor är det sjukhusvård som gäller, men behandlingen, med tabletter, måste noga följas också i hemmet i sex månader.
Lyckligtvis är det så att för att smittas måste man vara väldigt nära patienten under en lång tid, säger Britt Åkerlind. Det första steget är att titta på den närmaste omgivningen, den egna familjen och hushållet. Hittar man någon där är nästa steg att gå ut till vänner, skola, förskola eller arbetsplatser och leta.
– Vi har gjort många smittspårningar, och om vi ser smittade finns de alltid i den närmaste omgivningen. Det är väldigt skönt.
Britt Åkerlind tycker inte att Norrköpingsborna behöver vara oroliga för att bli smittade som läget är i dag.
Tecknen på smittsam tuberkulos är hosta, viktnedgång, svårt att sova och svettningar. Alla flyktingboenden, SFI, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, kommunen, skolhälsovården och barnomsorgen har fått information: är någon sjuk ska personen in till sjukvården.