För jobben blir framtiden allt mörkare
Utsikterna för den östgötska arbetsmarknaden blir visst bara allt dystrare för varje ny prognos.Tidigare har länsarbetsnämnden räknat med en ljusning för sysselsättningen sista kvartalet nästa år. Men den ljusningen skjuts nu på en oviss framtid.Visserligen pekar det nu uppåt för konjunkturen. Men inte för de lediga jobben.
Enligt tidigare prognoser skulle det till sista kvartalet nästa år ha vänt såpass, att siffrorna för sysselsättningen då skulle bli bättre än för sista kvarttalet i år. Med det skulle då också en långvarig, ledsam kurva brytas.
Men enligt den nya prognosen för arbetsmarknaden i Östergötland t o m 2005 räknar man nu med 12.400 arbetslösa fjärde kvartalet nästa år. Det innebär då visserligen en förbättring jämfört med kvartalet före. Men jämfört med fjärde kvartalet i år har man 700 fler arbetslösa. Och det är riktigt illa.
Fler utanför
Därtill beräknas också antalet personer, som sysselsätts i olika arbetsmarknadsprogram, att vara färre fjärde kvartalet nästa år än nu. Klart fler än nu ser alltså ut att få stå utanför arbetsmarknaden.
Länsarbetsnämnden förutser, att arbetslösheten bland ungdomar och invandrare kommer att förbli på särskilt hög nivå. Ska man kunna få ner den krävs speciella insatser.
År 2000 uppgick antalet anställda inom den östgötska industrin till 40.000 personer, vilket var 22 procent av de förvärvsarbetande i länet. Under perioden 1994-2000 var sysselsättningen här stabil men rasade sedan med 3.000 personer de båda följande åren.
Några kvartal till
Trots vändningen i konjunkturen väntas minskningen fortsätta några kvartal till. Den positiva konjunkturtendensen motverkas nämligen av de ständigt pågående strukturrationaliseringarna, och deras förbättringar av produktiviteten.
Från kommuner och landsting väntas fortsatt återhållsamhet. Sysselsättningen inom vård, skola och omsorg - alla partiers kelgrisar i valet - bedöms därför sjunka, om än inte så mycket, under året som kommer.
Generellt gäller, att konkurrensen om uppdrag och kunder hårdnat. Det sammanhänger bl a med EU-utvidgningen och med suget från de asiatiska låglöneländerna. Att företag förlägger produktion till låglöneländer blir allt vanligare.
Låglöneländer
S k enklare arbeten har i hög grad försvunnit, och då oftast just till låglöneländer. Detta gäller t ex så gott som all montering inom telekomsektorn. Att enklare jobb försvunnit medför också, att sjukskrivna som där kunde ha funnit någon reträttuppgift nu står utan väg tillbaka till arbetsmarknaden.
För att alls få jobb krävs allt högre kvalifikationer. Länsarbetsnämnden gör bedömningen, att 3.000 personer - 15 procent av de arbetssökande - behöver stora utbildnings- och arbetsförmedlingsinsatser för att bli gångbara på arbetsmarknaden.
Ett annat faktum är, att arbetslösheten på senare år ökat kraftigt bland bland högutbildade. Att utbilda sig vidare är helt klart ingen patentmedicin det heller.
Genomströmning
Med nya jobb har det överhuvud taget varit dåligt under hela det här året. Siffrorna skulle ha varit rent urusla om det inte ständigt hade sökts folk till telemarketing, som är en genomströmningssyssla av stora mått.
I den nya prognosen konstateras vidare, att det råder överetablering inom hotell och kursgårdsverksamhet. På senare år har man där haft tämligen låg beläggning.
Vilket måhända kan vara ett varningstecken inför de stora satsningarna på Louis De Geer i Norrköping.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!