Folkhälsoprogram ska göra oss friskare
NORRKÖPINGVi blir allt fetare, rör oss allt mindre, är socialt isolerade och stressade, medan de sociala skillnaderna ökar liksom den psykiska ohälsan bland barn. Det är en ganska dyster bild av hälsoläget i Östergötland och landet i stort. Nu har ett folkhälsopolitiskt program antagits av landstinget och kommunerna som ska motverka den trenden.
Projektledare Birgitta Larsson beskriver det som en gemensam plattform att jobba vidare från med mer konkreta handlingsplaner.
- Det finns en politisk enighet kring det fortsatta arbetet för bättre hälsa i länet.
- Vi har relativt höga ohälsotal även i Östergötland, precis som i övriga landet, säger Birgitta Larsson.
Östergötland framhålls ändå som ett län som ligger långt framme i folkhälsoarbetet, ett arbete som nu fortsätter efter en viktig förankringsprocess.
- Nästa steg är: Vad påverkar hälsan? säger folkhälsostrateg Margareta Kristenson.
Våra levnadsvanor, uppväxtvillkor, skola och samhällspolitik är några faktorer som spelar in.
Folkhälsofrågan är egentligen en politisk fråga, säger Margareta Kristenson som vill lyfta frågorna dit de hör hemma, till de grundläggande besluten som rör skola, barnomsorg och boendemiljö.
Allt fler barn, ungdomar och vuxna är överviktiga.
- Det ökar i alla åldrar.
Den psykiska ohälsan ökar också hos barn.
<b>Friska barn</b>
- Vi har världens friskaste barn fysiskt sett - men inte när det gäller den psykiska hälsan.
- Dagens ungdom lider mer av psykisk ohälsa och känner mindre trygghet - det är ett allvarligt problem.
- Det handlar både om stress, social isolering och mobbning, säger Margareta Kristenson.
Hon beskriver också hur de sociala skillnaderna ökat de senaste åren. Traditionellt prioriterade grupper i folkhälsoarbetet är barn, kvinnor och gamla. Medelålders män har inte funnits med - förrän nu.
- De har ett tunnare socialt nätverk och övervikten ökar.
- Man måste ta det här på allvar. Vi har inte råd att låta bli, säger Margareta Kristenson.
Sjukskrivningarna som skjuter i höjden är en viktig varningssignal.
- Vi talar också om hur viktigt det är att känna hopp, framtidstro och delaktighet.
<b>Mindre klasser</b>
Det kan handla om mindre klasser i skolorna, där alla blir sedda från början, en miljö där barnen kan äta i lugn och ro, och att medvetandegöra rektorer och politiker om hur deras beslut påverkar barnens hälsa.
I Norrköping har det funnits ett medvetet folkhälsoarbete sedan 1996, berättar folkhälsosamordnare Björn Claesson, inte minst i de lokala hälsoråden i kommundelarna där man byggt upp en stor verksamhet med fysiska aktiviteter som stavgång, jympa och äldrekaféer.
- Runt 9 000 personer är aktiverade i den verksamheten.
<b>Friska faktorer</b>
Nu funderar man över vad som gör att folk är långtidsfriska, vad som gör en arbetsplats till ett ställe där man mår bra och trivs.
Björn Claesson talar om att hitta de friska faktorerna, att ta fram kriterier för en hälsofrämjande arbetsplats, och kanske låta företagen certifiera sig.
Så jobbar vi med nyheter