Fler omhändertagna barn bör placeras hos släktingar
NORRKÖPINGSocialtjänstlagens intentioner om att barn som behöver omhändertas i första hand ska placeras hos släktingar har inte gått hem.Det visar en rapport länsstyrelsen tagit fram om familjehemsplaceringar.
Släktinghemmen framför i sin tur att de är diskriminerade då det gäller ekonomisk ersättning. De får inte heller hjälp och stöd från de sociala myndigheterna.
Ett annat skäl till att fler barn placeras i helt okända hem är att de sociala problemen i familjen ofta är större än tidigare. Barn med svår problematik placeras nästan undantagslöst i okända familjehem.
Länsstyrelsen konstaterar i rapporten att barnens rätt måste stärkas. En grundtanke i barnkonventionen är att alla barn ska få växa upp i bra hem. Samhället har ansvar för att barn som inte blir tillgodosedda i en familj får flytta till en annan familj.
Socialnämnderna bör också arbeta för att barn kan återförenas med sina biologiska föräldrar så fort som möjligt. Forskare som studerat barn i långvarig familjehemsvård har konstaterat att barnen blir osäkra om sin tillhörighet och sin framtid. Barnens utveckling till harmoniska och väl fungerande vuxna hotas.
<b>Livsperspektiv</b>
Både internationell och svensk forskning visar att släktingplacering är att föredra sett ur ett livsperspektiv. De släktingplacerade barnen har en fortsatt kontakt med sina biologiska föräldrar. Barn som i flera år varit placerade i ett okänt familjehem känner sig övergivna både av familjehemmet och de biologiska föräldrarna då de blir vuxna.
Länsstyrelsen påtalar för socialnämnderna att placering hos släktingar eller andra närstående alltid måste övervägas.
Det finns också ett JO-utlåtande om att en socialnämnd först måste utreda placering hos närstående, därefter inom en nätverkskrets med personer barnet känner och i sista hand ordna placering i okända hem.
<b>I siffror</b>
I Östergötland var 700 barn mellan 0 och 18 under år 2000 placerade i familjehem. Antalet placeringar och omplaceringar av dessa barn uppgick till 751. Antalet placerade barn har ökat i förhållande till 1996 och 1998 då länsstyrelsen gjorde kartläggningar motsvarande årets rapport. Av samtliga placerade barn var pojkarna något fler, 52 procent.
I Norrköping var 234 barn placerade, varav 115 i okända hem, 67 hos släktingar och 52 i hem med för barnet tidigare kända personer som inte är släktingar.
Norrköping har i motsats till Linköping minskat placeringar i okända hem. Båda kommunerna har ökat nätverksplaceringarna, alltså placering hos personer barnen känner men som inte är släktingar. Övriga kommuner har i allmänhet ökat placeringar hos okända. Det rör sig dock om så få fall att jämförelser är svåra att göra.
Så jobbar vi med nyheter