Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Fler falska våldtäkter

NORRKÖPING: Antalet våldtäktsanmälningar ökar.
Det gör också de misstänkt falska anmälningarna.
- De falska anmälningarna kräver mycket energi av rättsväsendet, energi som borde finnas för de kvinnor som faktiskt blivit våldtagna, säger Anne Asp, chef för våldsroteln i Norrköping.

Torgny Ehrieder. Foto: Janne Forsby.

Torgny Ehrieder. Foto: Janne Forsby.

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2007-01-22 06:00
Polisen i Norrköping har ett antal våldtäktsanmälningar där de inte kommer vidare. Den kanske allvarligaste orsaken är fall där polis och åklagare misstänker att det inte förekommit något brott.
Det är känsligt att påstå att en kvinna som anmält en våldtäkt inte blivit våldtagen, men erfarna utredare på våldsroteln kan inte blunda för att det förekommer. Det är ett ganska nytt problem och tyvärr inte speciellt ovanligt.
- Jag vill inte att någon ska uppleva att jag inte tror henne. Min uppgift är att reda ut vad som hänt och få fast en gärningsman, säger Torgny Ehrieder, en av flera utredare på våldsroteln.
Han beskriver en vardag där det ofta krävs mer jobb på de anmälningar där uppgifterna inte stämmer. Och han får medhåll av Anne Asp.
- De här brotten kräver mycket energi av utredarna, energi som borde finnas till de ärenden där en kvinna faktiskt blivit våldtagen.

Vågar inte namnge
Bara under den senaste tiden kan de räkna upp ett flertal ärenden där det inte gått till som kvinnan beskrivit.
- Hon kanske inte vågar peka ut gärningsmannen utan säger att det var någon okänd man. Då är det nästan omöjligt för oss att komma vidare, förklarar Anne Asp.
Det är ofta svårt att bevisa att kvinnan anmält felaktiga uppgifter eller att det som anmälts aldrig förekommit. Inget är svart eller vitt, förklarar de. Istället beskriver de utredningarna som en gråzon.
- När anmälan kommer in tror jag att något hänt, frågan är bara vad. Det kan vara en våldtäkt, ett sexuellt ofredande eller något annat. Men anledningen till att de flesta anmäler är nog att de känner sig oerhört kränkta på grund av något som hänt, säger Ehrieder.

Vänner anmäler
Det som från början anmäldes som en våldtäkt kan visa sig vara ett lindrigare brott. Det återkommer också anmälningar där vänner till den våldtagna anmält trots att kvinnan varit med på samlaget, men kanske ångrat sig efteråt och mått dåligt.
- Det är viktigt att säga nej. Om det inte varit något tvång under samlaget så kan det inte bli en våldtäkt bara för att hon ångrar sig efteråt, betonar Asp.
- Men jag tror inte att någon anmäler bara för anmälans skull, utan det finns alltid någon orsak bakom att något har hänt, säger Torgny Ehrieder.
De anmälningarna handlar mer om oförstånd eller oförmåga att backa från utredningen. Allvarligare och direkt brottsligt är de ärenden där någon felaktigt pekas ut för ett brott.
- Under året hade vi en tjej inne som anmält våldtäkt flera gånger tidigare. När vi hörde henne angående den nya anmälan tog hon tillbaka och berättade att hon varit så förbannad på killen, berättar Asp.

Dölja en handling
Senast förra veckan anmälde en tjej en våldtäkt, en anmälan hon några dagar senare tog tillbaka. I många fall handlar det om att kvinnan velat dölja en handling som hon inte skulle gjort.
- Ofta finns det en annan orsak till att hon gör det här, men hon kanske inte inser konsekvenserna av att göra en polisanmälan, säger Ehrieder.
I sådana ärenden är den kriminaltekniska undersökningen ofta avgörande. Den tillsammans med läkarundersökningen är bevis som kan styrka om något brott skett.
När en våldtäktsanmälan kommer in till polisen arbetar de alltid utifrån vad anmälaren uppgett. De försöker genom teknisk undersökning, gynekolog- och rättsläkarundersökning och förhör utreda vad som hänt. Även den misstänkte gärningsmannen får genomgå en rättsläkarundersökning.
- Vi jobbar alltid på skarpt läge när vi får in en anmälan, förklarar de båda men betonar i nästa andetag att det är lika viktigt att ingen blir felaktigt misstänkt eller dömd.
- Den som felaktigt utpekas som misstänkt för en våldtäkt blir aldrig helt rentvådd. De blir det hos oss, men allmänheten har redan dömt dem. De får gå vidare som våldtäktsmisstänkta och det är fruktansvärt, säger Asp.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om