Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Färre självmord på häktet med screening

Sedan Kriminalvården införde så kallad suicidscreening 2007 har antalet självmord på häkten blivit färre. - Vi har sett en minskning, berättar Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare på Kriminalvården i Norrköping.

Adhd-projektet på Norrtäljeanstalten är ett av de tre mest positiva och lyckade projekten som Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, upplevt inom Kriminalvården. Foto: Janne Forsby

Adhd-projektet på Norrtäljeanstalten är ett av de tre mest positiva och lyckade projekten som Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare, upplevt inom Kriminalvården. Foto: Janne Forsby

Foto: Forsby Jan

NORRKÖPING2011-12-02 05:00

Så sent om i onsdags tog en häktad man livet av sig i sin cell vid polishuset i Norrköping. Detta efter att han hade genomgått en så kallad suicidscreening i samband med inskrivningen. Men trots självmordet, det fjärde i ett häkte i Sverige hittills 2011, har metoden totalt sett varit framgångsrik, uppger Kriminalvården.

Tillsyn varje kvart

Svarar man positivt i suicidscreeningen, som är en typ av riskbedömning, kan det bli fråga om frekvent tillsyn. Varje kvart ska en intagen då tittas till i sin cell.

- I samband med rättegång och inför eventuell dom måste man ompröva frågorna, förklarar Lars Håkan Nilsson, som själv var med och tog fram metoden.

Avsaknad av rutiner

2007 var Lars Håkan Nilsson nytillträdd på Kriminalvården i Norrköping. Ett svart år för myndigheten, då hela tolv personer tog livet av sig på häkten runt om i Sverige.

- Det jag frågade då var; finns det några rutiner för det här?

Det han fick som svar var nej. Inget enhetligt. Och med det som utgångspunkt togs suicidscreeningen fram, och lanserades på sex olika häkten i landet 2007.

Blivit färre

Och idén bar frukt i praktiken. Även om det är svårt att definitivt bevisa effekten som metoden haft, så kan man ändå från Kriminalvårdens sida konstatera:

- Det har blivit en minskning. Sedan införandet har det varit i snitt 2-3 självmord per år, i jämförelse med något fler dessförinnan, säger Nilsson.

- Men vi har också lärt oss mer om självmordsfrågan och om vilka riskfaktorer som finns, tillägger han.

Ingen tankeläsning

Men att nå en nollvision är i praktiken omöjligt vilket Maria Hägerstrand, som jobbat tillsammans med Nilsson för att ta fram suicidscreeningen, är snabb med att poängtera.

- Om jag ställer frågor till dig som du medvetet svarar oärligt på går ju inte det alltid att genomskåda. Men det är så nära sanningen man kan komma utan att läsa någon annans tankar.

Begränsningen i vad man från Kriminalvårdens sida kan göra på häktet får inte heller glömmas, menar hon:

- Det är ju kriminalvårdare som gör det här, och inte sjukvårdspersonal.

FÖ: Det går inte att ha tillsyn var 15 minut på alla häktade?

- Nej, naturligtvis inte, det vore både kränkande mot de allra flesta och en orimlig fråga om resurser. Det man kan göra är att ställa frågorna och agera utifrån svaren, avslutar Maria Hägerstrand.

Fakta/SuicidscreeningSuicidscreening är en typ av frågeformulär, på cirka tio frågor, som ska ge en bild och förståelse för vilken bevakning som en person behöver under sin tid som häktad. Riskfaktorer är exempelvis om man tidigare försökt ta livet av sig, och om det inträffat inom det senaste halvåret så ökar riskfaktorn. Screeningen lanserades 2007 på landets häkten, och har lett till en minskning av självmord på häktesanstalter.Källa: Folkbladet/Kriminalvården
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om