20:40. Larm om väpnat rån på Värmlandsgatan i Norrköping.
Nio minuter senare: Larm om brand i Hagaskolans matsal.
15 minuter efter det: Larm om skottlossning på en adress i Norrköping.
Polisen fick skicka resurser på samtliga, samtidigt som villabranden rasade i Svärtinge.
– Om man larmar om väldigt grova saker och det inte är helt uppenbart att det är fejkade larm så blir det att vi måste ta det säkra för det osäkra. Det blir hårda prioriteringar, säger Thomas Agnevik, polisens presstalesperson.
Den typen av larm som ringdes in är grova. Så grova att man inte vill skicka en ensam polis till platsen.
– Ibland vill man inte skicka en enda patrull heller om man inte har tydliga indikationer på att det verkligen är ett falsklarm. Vi måste tänka på både polisernas säkerhet och även allmänhetens säkerhet, säger Thomas Agnevik och påtalar risken för att andra blir lidande av falsklarmen.
– Nu har jag inte fått nån information om att det hänt denna gång, men det kan vara så att andra får vänta onödigt länge för att patrullen är ute på annat, säger han.
Att larma in falska uppgifter är brottsligt och kan ge böter eller upp till fyra års fängelse. Likväl är det en företeelse känd för polisen.
– Det kan handla om att man exempelvis vill vilseleda polisen och larmar om ett brott på en plats – medan man gör en smash and grab-kupp eller annat någon annanstans. Det händer också att det är okynnesringningar från unga som ser det som en kul grej, säger Agnevik.
Det fanns på fredagseftermiddagen ingen misstänkt för falsklarmen men en utredning har påbörjats. Man utreder också om larmen kan ha ringts in av någon som vill dra uppmärksamhet från Svärtingebranden.