Till följd av polisbristen måste polisresurserna användas rätt och i Uppsala har man löst detta genom att assistenter, så kallade turlagsadministratörer, som avlastar polisen genom att skriva anmälningar, hantera gods, efterlysa personer, boka tider och så vidare. Då kan polisen vara kvar på fältet där de behövs som mest och förebygga och ingripa mot brott.
– Vi behöver renodla polisens roll så att vi gör det vi är bäst på. Tydlighet är viktigt, vi måste veta vad polisen gör och vad polisstödsassistenterna gör så att vi poliser gör det vi är bäst på, att vara ute på gator och torg bland människor, säger Kerstin Sjöberg, ordförande för Polisförbundet i region Öst.
Under ett antal år är det sagt att antalet poliser ska öka med 1 000, men trots att utbildningsplatserna ökar, står platser tomma och av de som startar sin utbildning är avhoppen för stora för att målsättningen med ett visst antal nya poliser ska uppfyllas.
Vilken utbildning polisstödsassistenterna bör ha och exakt vilka idag polisiära uppgifter de ska kunna ta över är inte klart.
– Vi ser det här som ett grundtänk, vi har inte hört någon uppföljning efter Uppsalapolisens satsning, men att vi skulle kunna vara i gång med polisstödsassistenter kring 2020-2022 borde vara möjligt, säger Kerstin Sjöberg.
Att sänka intagningskraven för att få fler att söka polisutbildningen menar Kerstin Sjöberg är fel väg att gå.
– Jag känner en oro för att sänka kraven, kanske främst med tanke på de psykologiska testerna. Jag har jobbat på Pliktverket så jag vet hur viktiga de är, dels samtalen mellan polis och den sökande, men också samtalet med psykologen efteråt.
Kostnaden för reformen ryms inte inom polisens nuvarande budget, men Polisförbundet anser att med tanke på kostnaderna för polisernas övertid så kan polisstödsassistenterna mycket väl komma att åtminstone delvis betala sig själva.